På fredagen samlades ett tjugotal föräldrar på Medan i Arvidsjaur, för att tillsammans med landstingspolitiker Kristina Bäckström (C), kommunpolitiker Bjarne Hald (C) och hälsocentralens verksamhetschef Anna Kaltenegger diskutera situationen på barnavårdscentralen. Både Kaltenegger och Bäckström fick dock förhinder, men Hald var på plats för att lyssna på föräldrarna.
– Det som vi tar upp här idag kommer jag sedan att ta med mig till Anna Kaltenegger och även partikollegor i landstinget, säger han.
Via ett mejl har Kaltenegger kortfattat förklarat den nuvarande situationen:
"Vi har i dagsläget löst en relativt stor del av bemanningen på BVC under april, maj och juni. Det kommer att vara erfaren personal på BVC dessa veckor, som nu är löst. Det kvarstår luckor men vi jobbar vidare på att lösa situationen. Vecka 18 har vi i dagsläget ingen på BVC."
Föräldrarna på plats menar att sköterskor under fem års tid slutat på BVC på grund av den höga arbetsbelastningen, och osäkerheten inför framtiden är stor.
– Hur är det tänkt med BVC? Som förälder skulle man ju vilja att barnen fick ha samma sköterska under en lång tid. Som det är idag är det ju omöjligt för en enda sköterska att hinna med 450 barn, säger föräldern Elin Lundberg.
Föräldrarna berättar om hur de får vänta med sina småbarn i väntrummet, där de också får klä av dem så att det ska gå så snabbt som möjligt när det väl är dags. Flera vittnar också om att själva mötet med BVC sker i väntrummet.
– Vägning och mätning av barnen skedde i väntrummet, samtidigt som sköterskan ställer frågor kring amning och annat. I stort sett hela mötet skedde ute i väntrummet. Och det med mitt första barn. Det var ju inte riktigt vad jag väntat mig, fortsätter Elin Lundberg. Föräldrarna menar att det idag inte känns som om det finns utrymme att ställa sina frågor och funderingar, då det ständigt är bråttom.
Ingen skuld läggs på personalen, utan man undrar varför situationen fortfarande är så kaosartad efter så lång tid. Föräldrarna menar att sådant här kan leda till att folk väljer att flytta härifrån.
– Det största problemet är att det är så svårt att nå dem. Hänger man inte på telefonen direkt de öppnar så kan det vara kört den dagen. Det gör ju att man överväger Piteå istället, just för att känslan att man inte ens kan nå någon är det värsta, säger de.