I Piteå föreslås Sjulnässkolans högstadium splittras till olika skolor. I Skellefteå diskuteras flyttning av högstadiet i Jörn. Fler skolor, alla i byar, står på tur. Kommunerna måste spara och tror att indragning av ett byahögstadium är en del av lösningen.
Det är inte första gången - och antagligen inte heller sista - som man lär bedra sig. Många minns diskussionen som föregick indragningen av högstadierna i Glommersträsk och Moskosel till Fridhemsskolan i Arvidsjaurs tätort.
Kritikerna hävdade att den ekonomiska besparingen skulle bli plus minus noll. Indragningen skulle leda till ett ökat antal klasser i tätorten med högre lönekostnader, dyrare skolskjuts och högre ersättningar till Skellefteå och Älvsbyn för de barn från byarna som valde deras högstadium som följd. Dessutom skulle barnfamiljer flytta till andra kommuner, sade kritikerna. Men S och V visste bättre. Någon bred konsekvensanalys behövdes inte sade man.
Hotet om flyttning var tomt prat. Det ökade elevantalet skulle rymmas i befintliga klasser. Mellan 1,5 och 1,8 miljoner kronor skulle sparas per läsår, punkt slut.
Nu kommer facit i barn- och utbildningsnämndens årsredovisning för 2011. Totalt uppvisar nämnden ett underskott för förskola och grundskola på 2,8 miljoner. Ökningen för personalkostnader minus löneökningar är drygt 1,5 miljoner, vilket motsvarar 3,5 årsanställda. "Den största volymökningen på personal", skriver nämnden, "har skett på Fridhemsskolan på grund av att skolan från och med hösten 2011 i alla årskurser är treparallellig".
Den största enskilda faktorn är det ökade antal klasser som behövs för att få plats med barnen från byarna. En förändring som alltså genomfördes tvärt emot fullmäktiges beslut och som kritikerna och även Fridhemsskolans rektor varnade för.
Några sidor längre fram i redovisningen står:
"De största enskilda posterna i den centrala administrationen är kostnader för skolskjutsar och interkommunala avgifter. Den totala kostnaden för skolskjutsar blev 3 257 000 kronor för 2011,
47 000 kronor högre än budgeterat. De interkommunala kostnaderna, det vill säga kostnader för barn som går i förskola eller skola i en annan kommun, uppgick 2011 till
1 001 000 kronor, vilket blev 41 000 kronor mer än budgeterat".
Fler klasser än bestämt, dyrare skolskjutsar och högre interkommunala kostnader än budgeterat. Även om nämnden valt att inte specificera konto för konto så är effekten av indragningen mycket tydlig. Men Arvidsjaur har drabbats av ytterligare ekonomiska förluster till följd av indragningen.
I Glommersträsk har fyra barnfamiljer med sammanlagt sexton personer flyttat till Skellefteå, ett beslut där skolfrågan har varit en viktig orsak.
Var och en av dem skulle dragit in drygt 50 000 kronor i utjämningsbidrag - mer än 800 000 kronor per år - plus skatteintäkter till Arvidsjaur men har nu i stället valt att byta kommun.
Nu har även en fembarnsfamilj annonserat om försäljning. Ytterligare 350 000 kronor mindre i utjämningsbidrag plus skatteintäkter. Politiker verkar inte förstå att de som upplever att servicen försämras i byarna hellre väljer att flytta till en annan kommun i stället för till tätorten i den kommun som kört över dem.
Nu ska barn- och utbildningsnämnden spara sju miljoner kronor samtidigt som lagstadgade skyldigheter måste uppfyllas, en ekvation som inte går ihop. Sorgligt nog är en del av underskottet skapat av politiker som vägrade att lyssna.