I slutet av 2009 kom kommunen och Arvidsjaurs ryttarförening överens om ett lån. Det grundade sig, enligt föreningens ordförande Tea Wännman, i att man lovat lite för mycket från början.
– Vi ville bygga om ridhuset, fixa till utepaddocks och bygga ett handikappanpassat klubbrum. Den som var ordförande då fick löfte att om föreningen kunde hitta finansiering av hälften av de dryga två miljoner kronor som projektet skulle kosta, så skulle kommunen gå in med resten.
Muntligt löfte
Det tog en tid, men när man hade fått klart med medel från allmänna arvsfonden, såg den ekonomiska situationen på kommunen sämre ut.
– Vi fick hjälp i form av bland annat arbetskraft och materiel, men det räckte ändå inte. Då kom förslaget att vi kunde få "låna" till den sista delen. 300 000 kronor. Ränte- och amorteringsfritt. Och med ett muntligt löfte om att lånet skulle avskrivas.
När så sista datumet i avtalet börjar närma sig, sista december 2019, och lånet ännu inte är avskrivet, skrev Tea Wännman ett brev till kommunstyrelsen. Men reaktionen blev inte som hon hade tänkt sig.
– Ingen av dem som satt med i förhandlingarna då jobbar kvar nu, och det verkar som att löftet om avskrivning försvann med dem.
Tas upp i KS
Ärendet ska tas upp på KS sammanträde under tisdagen. Förslaget från arbetsutskottet är att man beviljas tio år till med räntefrihet, men att amorteringar görs med 10 000 kronor per år från och med 1 januari 2020.
– Men det är tungrott redan som det är. Vi har hästar, vi äger vår anläggning och har anställda. Och allt drivs på ideell basis.
Vad tänker du om det här, Lotta Åman, S-kommunalråd?
– Jag kan inte förstå hur någon kan ha lovat något liknande. Oavsett om det var en tjänsteman eller en politiker så hade man inte mandat att fatta sådana beslut själv.
"Dolt föreningsstöd"
Peter Rydfjäll, ordförande för kommunfullmäktige i dag, ordar om varför han tror att man gav ett lån med de premisserna.
– Det är inte så vanligt. Utan att veta hur det gick till tycker jag det låter som ett form av dolt föreningsstöd. Ridsporten är viktig för Arvidsjaur och en av få sporter som drar mycket tjejer. En förening som går på knäna och som man inte vill se försvinna.
Dåvarande kommunchefen Barbro Ternert, som sägs vara den som lovade avskrivningen, kommer inte ihåg någon sådan överenskommelse.
– Jag hade visserligen mycket att göra med föreningen på den tiden, men kan inte minnas varken summan eller att jag skulle ha lovat någon sådant. Det hade jag inte befogenhet till!