Anhöriga protesterar mot sparförslag
- Det gÄr inte i ord beskriva sÄ vÀrdefullt demensteamet har varit för oss anhöriga. Var vÀnder vi oss nu med vÄra funderingar och för att fÄ stöd? Det sÀger Minette Lidström, som menar att en av konsekvenserna av detta blir att anhöriga inte orkar lÀngre.
VÄrden litar till kÀrleken. Minette Lidströms man Rolf fick sin stroke konstaterad 2004. Men redan tvÄ Är innan fanns tecknen dÀr. "Det var tvÄ mycket smÀrtsamma Är och nÀr vi fick veta vad det var blev allt bara kaos"
Foto: Annelie Nilsson
Minette Lidström beskriver sjÀlv den hopplöshet och den vanmakt man som anhörig kÀnner nÀr ens livskamrat drabbas av en hjÀrnsjukdom. Hur viktigt det dÄ Àr med kontakt med andra i samma situation och med liknande erfarenheter, men ocksÄ det stöd som demensteamets anstÀllda ger i form av kunskap.
Bearbeta det som hÀnt
Vanligtvis fÄs diagnosen pÄ nÄgot av de större sjukhusen, sen blir man hemskickad. DÄ Àr det viktigt med en nÀra kontakt i kommunen sÄ att man dels kan fÄ bearbeta det som hÀnt men ocksÄ fÄ information och hjÀlp med att förstÄ hur man pÄ bÀsta sÀtt kan vÄrda den sjuke i hemmet.
- Allt förÀndras nÀr man fÄr ett sÄdant hÀr besked. DÄ Àr stödet demensteamet kan ge oerhört viktigt, sÀger Vivianne Ericson, som Àr i en liknande situation.
Hon och hennes man har flyttat till Arvidsjaur frÄn PiteÄ och den hjÀlp de fÄtt via kommunens demensteam ser hon som helt ovÀrderlig. Det handlar om allt frÄn kunskap om sjukdomsförloppet till praktiska tips om hur man fÄr vardagen att fungera.
- Det Àr den som Àr frisk som ska tÀnka hela tiden och man Àr stÀndigt pÄ helspÀnn, sÀger Vivianne Ericson.
Annica Danielsson Weidl, diakoniassistent vid Arvidsjaurs församling, Àr bÄde anhörig och en av dem som jobbat med de studiecirklar och det anhörigcafé demensteamet anordnat tillsammans med Arvidsjaurs församling/EFS och ABF.
- Det tillkommer hela tiden nya mÀnniskor som behöver hjÀlp. Det hÀr kan drabba vem som helst nÀr som helst, sÀger Annica Danielsson Weidl, som kan jÀmföra hur det var innan demensteamet fanns.
- I vÄrt arbete inom församlingen stöter vi ocksÄ ofta pÄ mÀnniskor med dessa diagnoser. Att ha nÄgonstans att kunna vÀnda sig med sina funderingar och frÄgor Àr dÄ viktigt.
- Vi anhöriga kan bidra med erfarenheter, men vi saknar fakta om sjukdomen. Det Àr kommunens ansvar att stÄ för kompetensen, anser Annica Danielsson Weidl.
I skrivelserna till socialnÀmnden ifrÄgasÀtter man nedlÀggningen och pÄpekar att det knappast kan bli en besparing för kommunen nÀr anhöriga inte orkar vÄrda den sjuke i hemmet hur lÀnge som helst.
SĂ„ jobbar vi med nyheter