Kortare livslängd i skogslänen

LIVSLÄNGD. Befolkningen i skogslänen har kortare livslängd och en högre andel bidragsmottagare jämfört med övriga riket. Norrbotten har landets lägsta medellivslängd, 79,2 år. Det är drygt två år mindre än i Halland som har den högsta medellivslängden, 81,4 år.

Nyheter2006-03-07 00:00
Att befolkningen i skogslänen, det vill säga Norrlandslänen plus Värmland och Dalarna, i genomsnitt har kortare livslängd än övriga delar av Sverige är egentligen ingen nyhet. Så har det varit i närmare hundra år, påpekar Statistiska Centralbyrån (SCB), som skriver om saken i sin tidskrift Välfärd.

Visserligen var skillnaderna i livslängd mellan skogslänen och framför allt sydvästra Sverige ännu större i början av 1900-talet - under 1920-talet skilde det över nio år mellan länen. Men mönstret består.

Sämre i Sumpan

- Bestående sociala och ekonomiska skillnader mellan olika delar av landet tycks vara en viktig förklaring till att de regionala skillnaderna i dödlighet bestått under närmare hundra år, konstaterar artikelförfattaren Sam Willner sammanfattningsvis.

Man ska dock inte glömma bort att det även finns stora skillnader mellan olika kommuner i storstadslänen. I exempelvis det välmående Danderyd i Stockholms län är medellivslängden hos män 81,1 år. Motsvarande siffra för Sundbyberg är 74,6 år.

Danderyd har en betydligt lägre andel arbetslösa och bidragsmottagare och en högre andel höginkomsttagare än Sundbyberg.

Orsakerna till sociala och ekonomiska skillnader i hälsa är inte helt klarlagda. Men livsstilsfaktorer som kost, motion, rök- och dryckesvanor bidrar, skriver Sam Willner och fortsätter:

- Personer med lägre social position äter sämre, röker mer och motionerar mindre än personer i högre social ställning. Den högre andelen bidragsmottagare och ensamstående personer i skogslänen bidrar sannolikt till sämre kostvanor i dessa delar av landet.

Lungsotens skördar

Skogslänens låga medellivslängd under 1900-talets tidigare del berodde framför allt på hög dödlighet i turberkulos. Nu beror den främst på hjärt- och kärlsjukdomar.

Under tidigt 1900-tal spelade ren materiell nöd som trångboddhet och dålig kost en viktig roll för många av de hälsoproblem som drabbade de barnrika skogsarbetar- och småbrukarhemmen i skogslänen.

Även i dag styrs bland annat kostvanorna i viss mån av plånboken. Men sannolikt är det ett samspel mellan psykosociala och materiella faktorer som skapar de tydliga hälsoskillnaderna mellan olika samhällsklasser och regioner, menar artikelförfattaren i SCB:s tidskrift Välfärd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om