Förskrivningen av dygnsdoser antibiotika till barn upp till nio år har i Sverige minskat med 43 procent mellan 2007 och 2017. I Norrbotten är minskningen 39 procent och i Västerbotten 46.

Samtidigt går utvecklingen för personer över 80 år betydligt långsammare, med en nedgång på knappt nio procent i riket medan Norrbotten minskat med 14 procent enligt siffror från Socialstyrelsen.

– Gällande barn har det funnits en mycket större andel onödig förskrivning, säger Malin Grape på Folkhälsomyndigheten till Nyhetsbyrån Siren.

Totalt sett minskade antalet dygnsdoser antibiotika per invånare i Sverige med 23 procent från 2007 till 2017. Allra störst är minskningen i Hallands län, med 28 procent. Gotland sticker ut i statistiken genom att knappt ha minskat förskrivningen alls.

Antalet dygnsdoser antibiotika som skrivits ut på recept till personer över 80 år har varit i det närmaste konstant de senaste tio åren. I och med befolkningsökningen innebär detta dock en minskning totalt sett.

– Äldre är en sårbar grupp som behöver mer antibiotika jämfört med unga, säger Grape.

Hon förklarar att sjukvården har jobbat hårt med att få ner den onödiga förskrivningen som framför allt återfinns bland yngre patienter och barn.

– Den striktare förskrivningen kan förklaras av en attitydförändring hos föräldrar men framför allt av en mycket större medvetenhet hos läkare.

Både den felaktiga och den nödvändiga användningen av antibiotika bidrar till att resistens utvecklas och sprids.

Siffrorna innefattar inte antibiotika som ges på sjukhus.