Tre olika sorts brasor i Laisdalen
Skillnaden mellan majbrasorna i Laisvall, Gautosjö och Adolfström i övre Laisdalen var markant.
Visst brann Laisvalls majbrasa. Men mer var det inte. Snön och vätan gjorde allt för att sabotera elden.
Foto: Bertil Sundkvist
En trogen skara möter alltid upp till Valborgsfirande i Adolfström. En är Charlotte Nordgren från Arjeplog som gillar att sjunga.
För sång är det alltid. Specialdesignade sånghäften delas ut och sången brukar alltid ledas av Skellefteborna Alf Göran Brännström och Kurt Jämtemo. I år var Brännström försvunnen. Adolfströmbon, fjällflygaren Kjell Johansson var konfunderad. Brännström var borta utan att lämna ett meddelande.
- Undra om han har någon slags "affär" på gång, sa Kjell.
Adolfströms majbrasa brann bra. Elden steg högt mot himlen men så hade också Piteborna Vigert Nordlund och Kenneth Öhlund gödslat ordentligt med eldfarlig vätska. Och Kurt Jämtemo fixade sången.
Ett 70-tal firade i Adolfström.
Något färre var det i Gautosjö vid brasan på Gautosjöns strand. Men gemytligt var det för majbrasan kunde användas som grilleld.
I Laisvall hade bortåt 100-talet firare samlats. Christer Westin var orolig för att det skulle vara svårt att få fyr på brasan. Han lyckades till viss del. Men elden hade det motigt. Det brännbara var inte så brännbart. Däremot bjöd man på ett riktigt häftigt fyrverkeri.
Christer Westin är mån av att hålla traditionen med majbrasa vid liv.
- Men visst var det annars förr. Då brukade en kör sjunga vårsånger, minns han.
Så jobbar vi med nyheter