Under de gångna veckorna har arkeologer och glaciologer från Silvermuseet i Arjeplog, Ájtte i Jokkmokk, Stockholms universitet och Västerbottens museum inventerat snöfläckar i högfjällsområden på svenska sidan Sápmi där det hittats delar av totalt 15 pilar. Fynden som gjorts är både till antal och material unika i Sverige.
Avsmältningen av snöfläckar accelererar med de ökade temperaturerna, vilket gör att fler och fler fynd tinar fram.
– Trots att orsaken till de nya fynden är sorglig och problematisk ger de oss ny viktig kunskap om hur människan har utnyttjat fjällen i förhistorien, säger Markus Fjellström, ursprungligen från Arjeplog och filosofie doktor i laborativ arkeologi och koordinator för GLAS-projektet (glaciärarkeologi i Sápmi).
Spjutspetsen, som hittades under förra årets inventeringar var det första riktigt stora fyndet som gjordes i projektet
– Den visades upp för oss på museet när arkeologerna kom ner från fjället i Arjeplog. Jag förstod att den var väldigt speciell, tidigare har jag bara sett spjutspetsar av metall. Så när dateringen kom och den visade sig vara 2 500 år gammal då fick jag rysningar! säger Matilda Sundström, konservator vid Silvermuseet.
Vid årets inventering på samma ställe i Arjeplogsfjällen hade snöfläcken minskat radikalt sedan förra året vilket avslöjade ett flertal framsmälta pilskaft. På några finns även pilspets och bindningen bevarad.
– Det är mer påtagligt i år att det smälter väldigt snabbt nu, sedan förra året märks en stor skillnad. Men ända sedan 2017 när vi började inventera ser man tydligt att snösmältningen ökat. När vi kom till samma plats i Arjeplogsfjällen hittade vi många fler fynd, säger Markus Fjellström.
Pilskaft hittades vid ytterligare två snöfläckar i Norrbotten under årets inventering, och enligt arkeologerna är de av olika ålder och typ, troligtvis har de använts i olika syften. Ett av pilskaften med en kvarsittande pilspets av järn kan troligen dateras till vikingatid, alltså sen järnålder.
Nu kommer pilskaften och andra fynd som horn och ben att undersökas och dateras för att kunna ge fördjupad kunskap om människor och djur som levt i våra landskap innan oss.
Riksantikvarieämbetet bestämmer var fynden ska hamna.
– Silvermuseet kanske kommer att få ha något av fynden, säger Markus Fjellström.