Pangea har möjlighet att ta emot 20 ensamkommande flyktingbarn. Nu finns tre nykomna flickor på plats och man väntar ytterligare en flicka i månadsskiftet. De flesta av barnen kommer från Afghanistan, men även länder som Kurdistan, Ryssland, Kirgizistan och Somalia är representerade.
- Med en blandad könsfördelning hoppas vi få ett nyanserat språkbruk och att pojkarna ska vänja sig vid att umgås med flickor. Båda grupperna behöver konfronteras med varandra för att möta den verklighet som finns i dagens svenska samhälle, säger Mehtap Cayden, kommunens flyktingsamordnare.
Konflikter av godo
Hon tycker att konflikter är av godo och ett sundhetstecken.
- Vi diskuterar igenom varje gräl och försöker förklara hur vi i Sverige ser på liknande konflikter och hur vi löser dem, säger hon.
Inom boendet vill man gärna ha en spridning av barnens nationaliteter eftersom det ofta uppstår problem när ett land dominerar.
"Träningsmöjligheter"
- Risken är att de tyr sig till varandra och bara pratar sitt modersmål, istället för att använda den svenska och engelska som de får lära sig i skolan, säger hon.
Mehtap Cayden har varit med och byggt upp flyktingverksamheten sen starten 2008. Då fanns det plats för sju barn och de flesta var kurder. Många av dem fick inte uppehållstillstånd och spreds runt om i landet. Nu finns det åtta ensamkommande barn som fyllt arton år och som valt att stanna kvar i kommunen. De bor i egen lägenhet och läser på SFI eller IV på gymnasiet.
På frågan om flyktingbarnen märks i samhället så menar hon att det gör de.
- De har träningsmöjligheter på sporthallen och skjutsas regelbundet till Galtis för skidaktiviteter. Idrott är en aktivitet där ungdomar lätt kan få nya vänner, säger Mehtap Cayden.