Aldrig haren vinter känts så lång som den när det gamla fjärrvärmeverkets inmatning havererade, och folk fick handmata pannan för att hålla igång värmeförsörjningen i någon mån. Och de som inte förstått förr fattade nog då – att något måste göras. I ett extrainsatt KF i december 2011 fattade man efter många om och men beslutet:
”Så var vi här. En stor dag. Jag önskar er politiker lycka till, jag avundas er inte i dag.” Så inledde samhällsutvecklingsförvaltningens dåvarande chef Christer Andersson ärendet om den omtvistade fjärrvärmepannan. 38,1 miljoner kronor fick förvaltningen till sitt förfogande. En summa som i sluttampen av bygget, februari -13, skulle komma att utökas med ytterligare 3 miljoner. Dock inte utan debatt. En kritisk opposition ifrågasatte tilläggsäskandet från flera håll. Berodde det månne på slarv?
Fyra århar gått. På senaste KF höll tekniske chefen Emil Sundström en återredovisning för ledamöterna, där han presenterade fjärrvärmeverksamheten och hur det går för den. Hittills har verket sedan det byggdes inte haft ett år med ett nollresultat, som var tanken. Det skulle bära sina egna kostnader. 2016 backar man dock bara drygt 400 000 kronor, vilket är en 96-procentig självfinansieringsgrad.
– Det beror till stor del på att vintrarna hittills varit varmare än normalt, vi säljer för lite värme helt enkelt. Men jag har goda förhoppningar om att snart nå ett nollresultat, sa Sundström.
Trots att färgen på den nya verket nätt och jämt torkat, antydde han att kommunen kanske behöver en till panna.
Hur går det ihop?
– Vi har ett jätteeffektivt värmeverk, det är inte frågan om det. Vi har värme så det räcker och blir över även om det skulle bli en smällkall vinter. Problemet är sommaren. Om vi eldar pannan på för låg nivå riskerar vi dels en baktändning, men också att verket slits i onödigt snabb takt. Optimalt för Arjeplog hade varit att ha två pannor, en större och en mindre, så som det ofta ser ut på andra anläggningar.
Vän avordning undrar naturligtvis om man inte visste detta när man planerade för det nya verket.
Liberalernas Alf Sundström kan inte dra sig till minnes att det inför det politiska beslutet nämndes att den nya pannan skulle kräva en energiåtgång så stor att sommaråtgången skulle bli för liten.
– Det förvånar mig nu att få höra att vi kanske behöver en till panna, säger han.
Doris Johansson, då centerpartistisk ledamot i KF, nu pensionär, reserverade sig mot beslutet när hon tyckte att det inte var tillräckligt utrett.
– Med facit i hand känns ställningstagandet rätt. Det var så bråttom med allt.
Visste man detta vid projekteringen av det nya verket, Emil Sundström?
– Jag var inte med då, men det visste man nog. Det finns mig veterligen inte en panna som är anpassad för både högt och lågt på det här viset, därför har man ofta två. Kalkylerna inför beslutet stämmer. Man hade kunnat upphandla två pannor på en gång, men då hade priset naturligtvis blivit högre.
Britta Flinkfeldt, S-kommunalråd i Arjeplog, tycker att det var rätt beslut.
– Vi hade inte några val som jag ser det. Det är klart att det är lätt att sitta och säga nej, men frågan är då vad som hade varit alternativet.
Håller du med Johansson om att det fattades pusselbitar?
– Nej. Arjeplog var i desperat behov av en ny panna. Vi hade kunnat upphandla en mindre panna samtidigt, men nu sköt vi den investeringen på framtiden istället.
Det finns än så länge inga politiska beslut om investering i en extra panna.