– Kampen för alla människors lika värde blir vi aldrig färdiga med, sa Arjeplogs kommuns integrationschef Miriam Kronberg när Temadagen invigdes.
Om någon av de 60 deltagarna ställde sig tvekande till Kronbergs påstående så var de övertygade några timmar senare. Inte minst efter Aya Mohammeds redogörelse för rasism i praktiken.
Aya Mohammed är född i Sverige av eritreanska föräldrar. Hon berättar om hur hon i Sverige betraktas som Eritreanska och när hon besöker Eritrea är ”svensken”. Själv betraktar hon sig som svensk och tillägger:
– Hur lätt är det att få en lägenhet om man heter Mohammed …
Vi och dom
Aya Mohammed går rakt på sak.
– Det handlar om Vi & Dom, när man identifierar sig själv, så gör man sig själv bättre, säger hon.
Hon menar att det är lika fel att säga att alla svarta är bra att dansa, som att säga att alla samer är duktiga på att sjunga.
– Det är sådant som är grunden till rasistiska tankegångar.
Hon nämner folkmorden Bosnien, Rwanda och Auschwitz som konsekvenser av rasism.
Olikheter
Aya Mohammed hyllar konflikter och menar att det är bra med olikheter som leder till kompromisser.
Blir det för lika, som i politiken numer, då ger det partier som Sverigedemokraterna möjligheter.
– Vi måste gå tillbaks till grunderna.
Aya Mohammed ger många exempel på grogrund för rasism i vardagslivet. Hur människor är uppdelade i A, B- och C-kulturer. I A är man vit, har familj, villa, Volvo och hund. I B kanske ensamstående och i C andra grupper som inte tillhör normen, det vill säga samer, judar, romer och muslimer.
– Gör någon från C-gruppen något fel, exempelvis spränger en byggnad, klassas hela gruppen som terrorister.
När någon från A-gruppen gör något, exempelvis Anders Behring Brevik och massakern på Utöya så klassas han som psykisk störd. Det drabbar inte gruppen.
Och inte säger vi att alla med bosnisk bakgrund för duktiga fotbollsspelare för att Zlatan är det.
– Vi kan stoppa rasismen på bussen, på jobbet eller i området vi bor i. Vi kan vara olika men vi ska inte bråka om att vi ska ha lika rättigheter, sa Aya Mohammed.
Krigsfångar
Knut Stoere från Bodö berättade om krigsfångar och norrmän som flydde från Norge till Sverige under andra världskriget. Han visade bilder från fånglägren som det fanns 709 av i Norge.
Stoeres fängslande berättelser om vedermödor, hjälpande händer, dödsfall och skjutna människor manade till eftertanke. Så nära Arjeplog, och så många Arjeplogsbor som deltog i hjälpen och ställde upp med vad man hade. Och det är inte länge sedan.
Stina Vikberg Jonsson från Jäckvik berättade om sin far Seth Vikberg som var stationerad i fjällen, och var med att hjälpa tusentals människor på flykt.
Historia
Komminister Erik Oscar Oscarsson kallade nomadskolans tillkomst för ett bit svensk rasistisk historia. Hur biskopar och andra kyrkans män uttryckt sig och klassat renskötande samer som ett lydfolk utan egen vilja och en efterbliven form av människa med senutvecklade barn.
Erik Oscar Oscarsson berörde också de rasbiologiska forskningar med skallmätningar som bedrevs.
– Det var frågan om ren rasism, säger Oscarsson.
Som avslutning på temadagen serverades middag med rätter från Somalia, Eritrea och Afghanistan samt dansuppvisning. De flesta ensamkommande flyktingar som i dag vistas i Arjeplog kommer från de tre länderna.