Chefer mörkar om svartbygge

Svartbyggen i fjällen ska bort. Länsstyrelsens åsikt utåt är glasklar. Samtidigt får en av länsstyrelsens tidigare tjänstemän år efter år behålla sitt svartbygge i Arjeplogs fjällvärld. Något som cheferna på länsstyrelsen vill hemlighålla. Det framgår i ett hemligt brev.

Erik Gustavsson, chef för naturresurs och rennäring på länsstyrelsen, säger att man känner till svartbygget men att myndigheten har prioriterat andra saker.

Erik Gustavsson, chef för naturresurs och rennäring på länsstyrelsen, säger att man känner till svartbygget men att myndigheten har prioriterat andra saker.

Foto: Maria Johansson

ARJEPLOG2011-03-02 06:00

Många vill ha en stuga i orörd fjällmiljö. I realiteten är det få som har en chans att nå dit. Länsstyrelsen i Norrbotten är restriktiv med att ge sådana tillstånd. Du ska i stort sett vara same, yrkesfiskare eller jägare i området för att ha chansen.

Brändes ner
- Det är inte så lätt att få ha en stuga ovan odlingsgränsen. En del av värdet består ju i att det är ödemark. Upplåter man då stugor där så mister området en del av värdet för andra. Så det är väldigt svårt att få tillstånd. Områdena ska behållas så orörda som möjligt, säger Erik Gustavsson, chef för enheten naturresurs och rennäring på länsstyrelsen.

År 2000 gjorde också länsstyrelsen en stor rajd mot svartbyggen i fjällen. Olagliga byggnader brändes ner.

- Alla ska behandlas lika, det är vår inställning, säger Britta Wännström, avdelningschef miljöenheten, länsstyrelsen.

Men fungerar det så?

Hemlighåller
PT:s granskning visar att chefer på länsstyrelsen har låtit en av myndighetens tidigare anställda behålla ett svartbygge. Cheferna har också pratat med varandra om att hemlighålla ärendet så att det inte läcker ut till media.

1993 fick en av länsstyrelsens tjänstemän tillstånd att uppföra en fiskestuga i Arjeplogs fjällvärld. Tillståndet gavs eftersom mannens fru var yrkesfiskare. Därför skulle stugan enligt avtalet tas bort när tillstånd för yrkesfiske inte längre fanns.

1998 försvann hennes tillstånd som yrkesfiskare. Men trots det förnyades avtalet till 2002 med den falska motiveringen att ägaren fortfarande var yrkesfiskare.

När så det avtalet gick ut 2002 skrevs inget nytt. Därmed blev stugan ett svartbygge som enligt länsstyrelsens egna regler ska rivas. Men när länsstyrelsen i tidigare fall har bränt ner svartbyggen i fjällen så har man här låtit tiden gå i nio år utan att agera mot sin tidigare tjänsteman.

Mörklägger
Tjänstemannen var under de här åren fram till 1 januari 2007 anställd av länsstyrelsen och en mindre arbetsuppgift var att rapportera misstänkta svartbyggen i fjällen. Men sig själv behövde han aldrig rapportera. Det var och är nämligen väl känt på länsstyrelsen, att fiskestugan saknar tillstånd. Men cheferna har valt att tysta ner och hemlighålla det.

Det visar dokumentation från länsstyrelsen som PT har tagit del av.

"Ligga lågt"
Den 13 september 2001 skickade nuvarande enhetschefen Erik Gustavsson ett brev till den dåvarande enhetschefen Jan Olof Westerberg.

Där skriver Gustavsson att tjänstemannens stuga samt ytterligare en fiskestuga (den senare med giltigt tillstånd) bör vara kvar även om tillstånd inte finns i det första fallet.

"Låt byggnaderna stå kvar som nyttjanderätter så länge de orkar ta sig dit så tar vi bort dem då det är dags för överlåtelse".

Gustavsson uppmanar också sin chef att man ska ligga lågt i ärendet så att media inte nås av det.

"... Vi har definitivt ögonen riktade mot oss. Jag kan tänka mig rubrikerna: LÄNSSTYRELSEN BEVILJAR SIN TJÄNSTEMAN FRITIDSBOSTAD I KÄNSLIGT OMRÅDE NÄRA XX (namn borttaget av PT) MEDAN ALLA ANDRA NEKAS".
Erik Gustavsson fortsätter i brevet: "Som sagt. Jag rekommenderar att vi ligger lågt i detta ärende. En mangling i media skulle varken gagna XX (husägaren) eller oss andra".

Sedan dess har länsstyrelsen legat lågt och den förre tjänstemannens stuga står kvar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om