Redan på medeltiden gjorde drottning Margareta och Erik av Pommern försök att kristna samerna, men det var inte förrän efter man upptäckt att Nasafjäll var fullt i silver, 1634, under drottning Kristina, som försöken tog fart på allvar. Den här delen av Arjeplogs historia har Maria Söderberg tittat närmare på, och hon håller föreläsningar i ämnet under sommaren.
– Även fast Sofia Magdalena-kyrkan, som står där den står idag, inte är ursprungskyrkan, finns det fortfarande spår kvar av den tiden, säger Söderberg.
Hon visar bland annat två porträtt i kyrkan som föreställer drottning Kristina och Gustav II Adolf. Två nyckelfigurer som kom att spela stor roll. Utan dem hade nog inte Arjeplog funnits.
– Gruvdriften startade 1635, men först sex år senare bestämdes det att det skulle byggas kapell och kyrkor, däribland i Arjeplog. Kyrkan kom före Arjeplog innan det blev en marknadsplats.
Längst fram vid altarringen ligger tre fjällskifferplattor nedsänkta i golvet. Också spår från 1600-talet.
– Det är minnen från kyrkoherden Johan Hapstadius och gruvfogden Aegidius Otto som begravt sina barn här. Vid restaureringen av kyrkan i slutet av 1800-talet lyftes stenarna ut och ställdes mot kyrkväggen, men har alltså åter fått en plats i kyrkgolvet, under vilket man begravde folk förr i tiden.