250-åriga spår i Arjeplogsträd
barktäkter.
Här togs bark år 1753.
Foto:
Statens Fastighetsverk förvaltar statliga egendomar, från slott och herrgårdar i söder till skog och mark ovan odlingsgränsen i norr. Likväl som sevärdheter i söder skyltas upp så görs nu samma sak i norr.
Kulturspår
- Vi jobbar mer och mer med kulturfrågor, och det finns så många kulturspår som är värda att fästa allmänhetens uppmärksamhet på, säger Per Linder på Fastighetsverket. Han pekar på barktäkterna som ett objekt. Ett annat objekt är uppskyltningen av de gamla härdarna mellan Gallajaur och Stormattaure.
Per Linder berättar om hur barktäkterna skiljer sig från varandra, från norra Sverige till södra.
- I söder fällde man träden för att få bark till brödet. Här i norr tar man ut "fönster" i träden. Barktäkterna för mat är cirka 90 centimeter höga medan kolmistäkterna mellan 15 och 40 centimeter.
Årsringar
Per Linder konstaterar att alla barktäkter är gjorda på trädets norra eller nordöstra sida.
Den äldsta av barktäkterna i Ballastvikområdet daterar sig från 1753. Genom att mäta årsringar i trädet har man kunnat konstatera de exakta årtalen.
Statens Fastighetsverk har fått tips om barktäkterna via Sveriges Lantbruksuniverstitet (SLU) i Umeå. Äver Silvermuseet i Arjeplog är inblandat i projektet.
Promenadstigen som går förbi de uppmärkta barktäkterna börjar vid rastplatsen i Ballastviken.
Så jobbar vi med nyheter