Pleutajokk kan bli ny kärnfråga

Det blev aldrig någon gruvdrift. Provbrytningen avslutades 125 meter in i berget. En 125 meter lång gruvort som sedan vattenfylldes. Gruvområdet täcktes med jord. LKAB lade ner projektet sedan den potentiella köparen av uranet, svensk kärnbränsleförsörjning, konstaterat att det svenska uranet från Pleutajokk skulle bli för dyrt. Uranet kunde köpas billigare från bland annat Australien.
Tydliga spår
I dag 30 år senare är spåren av provbrytningen fortfarande tydliga. Sedimentdammarna finns kvar, täckta med gräs och björksly. I brytningsområdet finns några block synliga. Där syns spår av mineralsamlare som knackat loss bitar av omstridda Pleutjokkberget. Rören efter borrhålen sticker upp här och där.
Kanske kommer uranet att förbli orört. Kanske har tankarna på uranbrytning väckts. Om kärnkraftsförespråkarna blir valvinnare ökar chansen/risken för en ny Pleutajokkepok. Alliansen har ju kommit överens om att förbudet mot att bygga kärnkraft ska upphävas.
Gustav Åkerblom, geolog och Sveriges representant i det kanadensiska bolaget Continental Precious som har undersökningsrättigheterna i Pleutajokk, sa i en intervju med Norrbottens-Kuriren för ett år sedan att om brytning tillåts skulle det ta sex till tio år att skaffa tillstånd och bygga upp ett anrikningsverk.
Historien om den planerade gruvdriften gjorde Arjeplog till en tummelplats för experter som både förespråkade och var emot gruvbrytning. Diskussionens vågor gick höga och alla tycktes tycka något. I april 1981 beslutade Arjeplogs kommunfullmäktige att tillstyrka LKAB:s ansökan om att få bryta uran.
Rösta ja
Beslutet fattades med 16 röster mot 15. Inför mötet hade folkpartiet bestämt att ledamöterna skulle rösta ja. Ledamoten Ivar Lundmark som var emot brytning fick lämna sin plats till en suppleant som var ja-sägare.
De som röstade emot och reserverade sig mot beslutet var Paul Lestander och VPK-gruppen, Per-Gunnar Sundström och C-gruppen, kristdemokraten Arne Nygren samt Sven Hällerstrand, Arjeplogs fria demokrater (AFD).
Hösten 1981 kom beslutet från LKAB om att Pleutajokkprojektet skulle läggas ner. Arbetet fortsatte med återställning och ett ord som Arjeplogsborna fick lära sig - och som de sedan visste vad det var när Tjernobyl-katastrofen inträffade - var ordet becquerel.

Pleutajokk kan bli ny kärnfråga

Pleutajokkområdet norr om Arjeplog blev en het potatis när LKAB ville starta gruvbrytning där i slutet av 1970-talet. Man ville utvinna uran till kärnkraftsindustrin. Gruvbrytning eller inte, blev en fråga som både engagerade, delade och splittrade befolkningen.