Knivmakarens egen kniv ska tillverkas i mammut och silver
Favoritmaterialet är mammut.- Det är fantastiskt att få jobba med något som är så gammalt. Nästan magiskt på något vis, säger Urban Widman.Och den dag han ska göra en kniv åt sig själv, då blir skaftet av mammut och silver. Men någon prydnadskniv blir det inte.
Olika material, olika effekter och olika egenskaper. Urban Widman visar Oddbjörn Westerberg och Stefan Holm det skaftmaterial han oftast jobbar med, stabiliserat trä.
Foto:
Urban Widman är född och uppväxt i Arjeplog, men bor numera i Trollhättan. Sitt intresse för knivtillverkning fick han tidigt.
- Min farfar Birger tillverkade bruksknivar av sametyp, och det är klart att jag inspirerades av honom, konstaterar Urban.
Gör egna knivar
I mitten av 1990-talet började Urban så smått att göra sina egna knivar. Men det var först efter en kurs hos Hans Rosenberg i Danmark som knivmakeriet tog verklig fart.
- Jag hade gjort knivar i många år, och trodde att jag kunde det. Men jag insåg då att jag har mycket att lära. Och det är ju så att man alltid vill bli bättre. Nu går jag kurs hos Roland Strömberg i Mörlunda för att lära mig mer om läderarbete. Det behövs för att jag ska ha någon chans på tävlingar med mina knivar.
Urban har provat att smida sina egna blad, men det är inget som han har för avsikt att fortsätta utveckla.
- Nej, det finns så många som kan göra så fina blad, jag köper hellre av dem.
Tio knivar per år
En del av materialet till knivarna, masur och horn från älg och ren kommer från Arjeplog. Men oftast köper Urban stabiliserat trä.
- Det är dött material, som aldrig förändras. Trä som under värme och tryck fyllts med lim. Giftigt, och hårt att arbeta med, men det ser likadant ut om tio år. Vanlig masur kan ju spricka om du torkar den på fel sätt.
Ett tiotal knivar per år kan Urban hinna med.
- För lite, eftersom jag själv inte har någon kniv. När vi ska ut måste jag låna sambons kniv, säger han och skrattar.
Mestadels är det under tidiga morgontimmar som han slipar, funderar och putsar på sina knivar. En del beställningar ramlar in, och Urban har inget emot att sälja sina knivar.
- Det måste jag, för att ha råd att köpa material till nya knivar, konstaterar han. Just nu jobbar jag med tre knivar, som alla är beställda.
Men Urban har heller inget emot att skänka bort sina knivar, om behållningen går till något som ligger honom varmt om hjärtat. Exempelvis kan nämnas att Arjeplogs innebandylag Argentum har fått en kniv för utlottning, och nyligen ordnade Urban ett eget lotteri, där hela behållningen, 10 000 kronor, gick till Cancerfonden.
Knivlotteri
- De flesta av de lotterna såldes till mina arbetskamrater på Saab, och jag har lovat att om vi får behålla jobbet ett år till så gör jag ett nytt knivlotteri, berättar han. Men då kanske pengarna går till hjärt- och kärlforskning. Eller barnakuten här i stan, där finns inte en enda leksak.
De råd som Urban Widman vill ge alla som funderar på att göra sin egen kniv, är att gå en kurs och att använda bra material.
- Sök upp närmaste knivförening och anmäl dig till en kurs. Satsa också på bra material. Att sitta där med en handgjord kniv av dåligt material är inte kul. Det kostar förstås en slant, både att gå kurs och att skaffa material, men en kväll på krogen kan också bli dyrt.
Så jobbar vi med nyheter