Det var den 18 maj ifjol som en fritidspedagog i Älvbyn lade märke till att en liten flicka var väldigt ledsen. När hon försiktigt frågade varför, svarade flickan med flera frågor; ”Kan barn själva gå till polisen? Får vuxna bråka? Får vuxna slå barn?”
Flickanberättade till slut att mamman brukade slå henne ”hela tiden” och ”överallt”, att hon blivit duschad i kallt vatten med kläderna på flera gånger, att mamman brukade nypa henne och hur hon kastats in i väggen.
Socialtjänsten larmades och flickan omhändertogs akut bara någon timme senare, varpå mamman i desperation gick till angrepp mot två socialtjänstemän.
Men det var först sedan kvinnan en månad senare helt oprovocerat gett sig på ett annat barn och både slagit och sparkat henne som rättsväsendet agerade. Kvinnan greps, anhölls och häktades misstänkt för grov fridskränkning, grov misshandel och våld mot tjänsteman.
Kvinnan nekade till allt, både polisförhör och senare inför tinget, men dömdes mot sitt nekande skyldig så som åtalats.
En rättspsykiatrisk undersökning visade att kvinnan led av en allvarlig psykisk störning och hon överlämnades till sluten rättspsykiatrisk vård.
Hon har nu begärt att vården ska upphöra och att hon ska släppas ut. Hon säger sig må bra nu och vill leva utan mediciner.
Både ansvarig läkare, förvaltningsrätten och nu kammarrätten finner dock att den slutna vården bör fortsätta.