Älvsbyns kommun har under flera års tid kämpat med stora underskott på budgetramarna. Genom kraftiga besparingar har man lyckats undvika negativa årsresultat. På måndagens kommunfullmäktige visade ekonomichef Ulla Lundberg prognosen för 2018 som visar ett negativt årsresultat på åtta miljoner kronor.
Ingen överraskning enligt kommunalråd Helena Öhlund (S). Hon menade att indikationerna fanns redan i våras. Trots det gick Öhlund och hennes partikamrater till val med följande marknadsföring: ”Vi tar ansvar för Älvsbyn. Ekonomin är i balans, kommunen är skuldfri och vi ser försiktiga befolkningsökningar de senaste åren.”
Tilltänkte kommunalrådet Tomas Egmark (S) försvarar marknadsföringen.
– När vi gjorde materialet var det så. Det var strax före kvartalsrapporten som kom i maj, säger han.
Kändes det okej att använda det materialet ändå, lurar ni inte väljarna?
– Nej, det känns inte som att vi lurade någon väljare. Däremot kanske vi hade en övertro på att de uppdrag som fanns för att få verksamheterna i balans skulle få större nytta än vad de hade.
Diskuterade ni det något under valrörelsen?
– Det är ingen annan som har opponerat sig under valrörelsen på vad vi har sagt. Varken väljare eller andra partier har haft någon annan åsikt.
Ansvarar inte ni själva för det ni går ut med?
– Ja, naturligtvis. Vi diskuterade det internt, men det är internt.
Det var aldrig tal om att ta bort "ekonomin är i balans"?
– Nej. Vi räknade med att den skulle vara i balans innan årsskiftet.
Våren 2016 redovisade Sveriges kommuner och landsting, SKL, sin genomlysning av Älvsbyns kommun. Den visade att om kommunen fortsätter i samma banor riskerar man att ligga 42 miljoner kronor back år 2020. Bland annat var kostnaden för äldreomsorgen 22 miljoner kronor mer än jämförbara kommuner.
Under det följande budgetarbetet ville oppositionen med Centerpartiet i spetsen spara 6,5 miljoner kronor mer än S – men de röda sa nej.
Resultatet blev ett underskott på 11,1 miljoner kronor på verksamhetens budgetramar i delårsrapporten 2017. Efter besparingar undvek man dock röda siffror i årsresultatet.
Men underskottet har ökat ytterligare under 2018. Delårsrapporten visar att verksamheterna går över budget med 21 miljoner kronor.
Känner du att ni har tagit SKL:s genomlysning på allvar?
– Ja, det tycker vi. Den visade på högre kostnaderna inom särskilda boenden mot för jämförbara kommuner och att vi kunde spara på skolan där vi har en stor del av underskottet nu, så en ny genomlysning känns rätt att göra igen, säger Tomas Egmark.
Ett negativt årsresultat skulle innebära röda siffror på sista raden för första gången sedan 2004.