Man kan ta kontakt med Kvinno- och tjejjouren PÀrlan via bÄde telefon, mejl och chatt. Chatten riktade sig frÀmst till ungdomar frÄn början, men Àven vuxna hör av sig.
MĂNNEN SOM SLĂ R
"Vissa saker Ă€r svĂ„ra att prata om, men det betyder inte att vi inte ska prata om det", stĂ„r det pĂ„ en lapp pĂ„ anslagstavlan inne lĂ€genheten dĂ€r Kvinno- och tjejjouren PĂ€rlan i Ălvsbyn har sitt skyddade boende.
HĂ€r finns plats för en kvinna med barn som lĂ€mnat en vĂ„ldsam relation, men lĂ€genheten fungerar Ă€ven som kontor för föreningens verksamhet. Ălvsbyns kommun bidrar med 120 000 kronor per Ă„r, varav en del av beloppet tĂ€cker halva hyran. Nyligen stöttade företaget Ălvsbyhus ocksĂ„ jouren med lika mycket pengar.
â Sedan söker vi sjĂ€lva aktivt pengar frĂ„n exempelvis socialstyrelsen och brottsofferfonden för att fĂ„ det att gĂ„ ihop. Man kan alltid önska att kommunen skulle stĂ€lla upp mer, men jag tycker Ă€ndĂ„ att vi har ett bra samarbete, de Ă€r positiva till oss, sĂ€ger Ă sa Bagger Hallsten
Kvinnorna som behöver skydd kommer frÄn hela landet.
â En del stannar ett dygn, andra har bott hĂ€r i mĂ„nader, det beror helt pĂ„ situationen. Men tanken Ă€r inte att det ska vara ett lĂ„ngtidsboende, sĂ€ger Emelie, anstĂ€lld av föreningen.
Liksom Karin, som Àr volontÀr och sitter i styrelsen, vill hon inte medverka i reportaget med namn och bild av omsorg för de vÄldsutsatta kvinnor de hjÀlper praktiskt.
â VĂ„ldet har ofta pĂ„gĂ„tt lĂ€nge och mĂ„nga kvinnor Ă€r vĂ€ldigt nedtryckta och kuvade dĂ„ de kommer hit, sĂ€ger Emelie som liksom Karin hĂ„ller i stödsamtal.
â Kvinnorna Ă€r Ă€ndĂ„ starka som har vĂ„gat ta det hĂ€r första steget. Man fĂ„r försöka att vĂ€nda det till nĂ„got positivt, sĂ€ger Ă sa.
De fÄr ofta se hur kvinnan vÀxer för att senare ocksÄ kanske fatta beslutet att lÀmna sin man. Men det ocksÄ vanligt att hon gÄr tillbaka till honom igen.
â Det Ă€r viktigt att visa att vi finns kvar, vi stĂ€nger aldrig nĂ„gra dörrar utan de kan alltid komma tillbaka hit för att fĂ„ hjĂ€lp. Vi fĂ„r aldrig ger upp, sĂ€ger Emelie.
â Vi finns alltid kvar, det Ă€r ocksĂ„ ett steg i processen, att ibland gĂ„ tillbaka för att man inte ser nĂ„gon lösning just i det nuet. Det behöver inte alltid vara ett misslyckande utan en del i processen, sĂ€ger Ă sa.
Hur ser mÀns vÄld mot kvinnor ut i dag?
â Det Ă€r utbrett och finns överallt, Ă€ven bland yngre. Vi kĂ€nner tyvĂ€rr inte att det minskar i nĂ„gon större utstrĂ€ckning, men det uppmĂ€rksammas mer i dag. Vi kan jobba pĂ„ bredare front och mer förebyggande, nĂ€r folk pratar mer om det ska kanske det Ă€r fler som faktiskt vĂ„gar söka hjĂ€lp, sĂ€ger Ă sa Bagger Hallsten.
Kvinnor och barn som flyr frĂ„n vĂ„ldsamma förhĂ„llanden kan fĂ„ skydd hos kvinnojouren i Ălvsbyn. "Det fysiska vĂ„ldet ger blĂ„mĂ€rken som bleknar efter en tid, men det psykiska vĂ„ldet sitter kvar lĂ€ngre och kan vara Ă€nnu vĂ€rre" sĂ€ger Karin, jourkvinna.
MÄnga kvinnor sÀger att: "Jag skulle dÄ gÄ vid första slaget". Vad tÀnker ni kring det?
â Att det kan hĂ€nda alla kvinnor, oavsett vem man Ă€r. Det Ă€r inte sĂ„ att första slaget kommer pĂ„ första dejten, utan det Ă€r nĂ„gonting som smyger sig pĂ„. Skulle man bli utsatt för fysiskt vĂ„ld allra första gĂ„ngen man trĂ€ffade nĂ„gon, dĂ„ tror jag nog att de flesta skulle gĂ„. Men det sker ytterst sĂ€llan, det Ă€r en nedbrytningsprocess.
Borde man inte istÀllet frÄga: varför slÄr han?
â Ja, det Ă€r den frĂ„gan man ska stĂ€lla sig. Det Ă€r dĂ€r ansvaret och problemet ligger, det Ă€r inte kvinnan som Ă€r problemet.
Var tredje vecka dödas en kvinna i Sverige av en man hon har eller har haft en relation med. Nyligen arrangerades sen "Vecka fri frĂ„n vĂ„ld" i Ălvsbyn med bland annat förelĂ€sningar.
Kvinnojouren i Ălvsbyn tillhör Unizon och stöttar Ă€ven mĂ€n.
â Vi vill inkludera dem i det förebyggande arbetet, annars kommer vi bara att jobba med symptomen av mĂ€ns vĂ„ld. Vi har inget skyddat boende för mĂ€n, men vi har stödsamtal, sĂ€ger Ă sa Bagger Hallsten.