Det är idag inte känt exakt vilka sjöar och vattendrag som kommer att påverkas eller hur mycket, men exempelvis Gråbergsbäcken och Uttertjärnbäcken riskerar att helt eller delvis försvinna.
Förra gången ansökan var uppe på bordet 2016 sade Bergsstaten nej till en gruva i Laver. Då hade länsstyrelsen flaggat för stora skador på Natura 2000-området och menade att en gruva inte går att förena med renskötseln. Beslutet gick hela vägen till regeringen och Högsta förvaltningsdomstolen som sade nej till en gruva.
Sedan dess har Boliden gjort om sin ansökan och nu är tongångarna från länsstyrelsen annorlunda. I ett yttrande som undertecknats av landshövdingen Lotta Finstorp tillstyrks att bergmästaren beviljar Boliden Mineral AB bearbetningskoncessionen.
"Fyndigheten består av kopparmalm av en sådan kvalitet och omfattning att den är av stor vikt för landets materialförsörjning på kort och lång sikt", konstaterar länsstyrelsen.
Det framgår att Lavergruvan skulle fördubbla Sveriges kopparproduktion och innebära en ökning av EU:s kopparproduktion med cirka 10 procent. Länsstyrelsen lyfter fram kopparns betydelse för elektrifiering av samhället och att EU pekat ut den som en strategisk råvara i förordningen om kritiska råmaterial.
Enligt Boliden skulle en gruva i Laver kunna ge 1 750–2 550 arbetstillfällen, en beräkning som enligt Länsstyrelsen kan skilja sig från det faktiska utfallet vid en eventuell gruvverksamhet.
"Länsstyrelsen instämmer trots dessa osäkerhetsfaktorer i Bolidens bedömning att gruvverksamheten har potential att påverka det lokala näringslivets bärkraft, serviceutbudet och befolkningsutvecklingen i kommunen positivt."
Av bevarandeplanen för Piteälven framgår att en gruvetablering skulle innebära ett oåterkalleligt ingrepp i naturmiljön. Länsstyrelsens håller med om att det är uppenbart att den planerade gruvverksamheten kommer att skada naturvärden men anser att den bedöms påverka en mindre del av det omfattande Natura 2000-området.
En illustration i miljökonsekvensbeskrivningen visar hur renskötseln kan påverkas vid en gruvdrift. Mest berörd är Semisjaur-Njarg sameby men även samebyarna Östra Kikkejaur, Ståkke och Luokta-Mavas berörs indirekt.
Gruvan kommer även att drabba Semisjaur-Njarg sameby vars renskötsel också klassas som ett riksintresse. Länsstyrelsen konstaterar att förlusten av 2 163 hektar naturbetesmark kommer innebära att vinterbeteslandet vid kärnområdet Nattberg förlorat sin funktion, men menar samtidigt att gruvdriften väger tyngre.
"Enligt länsstyrelsen bör företräde ges åt riksintresset för värdefulla ämnen eller mineral och den planerade gruvverksamheten."
Enligt Bergstaten väntas de komma med ett besked om bearbetningskoncessionen under hösten. Om bolagets ansökan går igenom återstår också en miljöprövning innan en gruva kan öppnas.
Boliden skriver i sin miljökonsekvensbeskrivning att de utöver omfattande skyddsåtgärder kommer att kompensera samebyn för förlorad betesmark, merarbete, ökade kostnader och annan skada. Bilden är från Bolidens Aitikgruva.