För tredje året i rad gav sig familjen från Boden ut på moppesemester tillsammans.
Familjen Hannu från Boden har hittat ett nytt sätt att umgås. För tredje året i rad ger de sig ut på vägarna med sina mopeder. Det här året gick resan längs Luleälven med flera stopp och totalt tre övernattningar. Resan började i föräldrahemmet i Rågraven som ligger mellan Boden och Harads.
– Bland annat färdas vi längs vår hemmaälv, förklarar Lovisa Ekerljund Hannu.
De har döpt sig till Avokado knutters och bara de väcker ju frågor:
– Det var en kompis till mig som hade det väldigt magert i slutet av en månad. När hon inte hade någonting att leva på så sa hon att hade i alla fall en avokado i kylen de dagarna som var kvar av månaden, berättar Lovisa.
– Vi sa att vi tar det lite som det kommer. Vi tar det lite avokado. Vi behöver inte veta hur allting ska bli utan det får bli lite avokadostil. Det handlar inte så mycket om yta och flärd utan mer om upplevelsen, fortsätter Lovisa.
Pappa Tobias är den som fixar med såväl bokningar som mopeder. Att han får bära titeln president i Avokado knutters är berättigat.
Det var annars pappa Tobias som väckte den här tanken. Allt började med att han renoverade en moped hemma i garaget i Rågraven under vintern.
– Ingen av mina motorcykelkamrater tyckte att det här var en bra idé. Så började jag tänka på att få med mig familjen och de nappade, säger han.
Kristina Banstorp, 44, ser fram emot sommarveckan när hela familjen ger sig ut på moppesemester.
"Vi sa att vi tar det lite som det kommer. Vi tar det lite avokado. Vi behöver inte veta hur allting ska bli utan det får bli lite avokadostil. Det handlar inte så mycket om yta och flärd utan mer om upplevelsen", säger Lovisa Ekerljung Hannu.
De har tryckt upp speciella t-shirts som alla bär under jackorna. De har också satsat på det lilla extra. I sann MC-gänganda bär pappa Tobias en tröja med texten President på ryggen. Och 28-årige sonen David Hannus som inte var med på den första turen till Lofoten sommaren 2023 fick börja som prospect.
– Men nu har han avancerat så nu är han fullvärdig medlem, säger lillsyrran Alva.
Dillchips blev under fjolårets resa en riktig favorit. Så i år åker de ingenstans utan de gröna påsarna.
Lovisa Ekerljung Hannu, 27, visar upp bildboken från fjolårets resa i Tornedalen.
Första stoppet blev på Bensinmuséet i Älvsbyn. Sedan åkte de vidare upp till Storforsen där de övernattade. Därefter gick färden vidare mot Stora Sjöfallet och hemvägen gick sedan via Vuollerim och Messaure. Totalt färdas de under de fyra dagarna cirka 70 mil på sina skoterliknande mopeder.
– Jag tycker också att det är en så fin grej att göra tillsammans. Att man får komma ut och göra något på ett helt annat sätt och också umgås på ett annat och lite ovanligt sätt. Jag tycker att det är underbart att vara ute så här. Att få dela upplevelsen och äventyret, säger Lovisa.
– Jag tycker som Lovisa. Det blir ett annat sätt att umgås på och ett annat sätt att resa, säger lillasyster Alva.
23-åriga Alva Ekerljung Hannu säger att hon ser fram emot de här resorna.
Med en moped går det inte lika fort. Det innebär att man hinner se och uppleva mer.
Pappa Tobias Hannu, eller President Tobias, tar täten när familjen åker i väg. Det är också han som är både mekaniker, bokare och alltiallo.
När de har fått frågan vad de ska göra på semestern har många gjort stora ögon. Att göra en familjevecka tillsammans på moped hör inte till vanligheterna.
– Alla har så många frågor. Det känns som att folk kommer ihåg det. Och att man själv också kommer att komma ihåg det här när man blir gammal. Och minnas att de här resorna gjorde vi, säger Lovisa.
Lofoten blev verkligen en extraordinär upplevelse för alla.
– Det är ju så fint och storslaget där. I en bil har man ju taket men med en mopedhjälm får man en helt annan vy och kan se allting på ett annat sätt. Och vi hade så tur med vädret. Då blir det ju extra fint när man är där, säger Alva.
– Det var sagolikt. Vi fick upprätta ett tutsystem där två tut betyder att man måste stanna. För där ville man kanske gå och kolla. Och med moped är det så lätt att bara parkera vid vägkanten och göra en liten avstickare och gå och kika. Sådana små stopp som man kanske inte hade haft möjlighet att göra på samma sätt om man hade kört bil, säger Lovisa.
Det är dags för sällskapet att köra vidare.
– Det här har verkligen blivit vår grej känns det som. Det är också något som vi kan rekommendera andra att prova på, säger Tobias.