När kommunen fick vetskap om detta skrevs en Lex Sarah-rapport. Barnen berättade i januari att på ett tidigare familjehem så brukade barnet och dennes syskon bli inlåsta på nätterna, och i och med att de inte hade toalett på rummet så kissade de på sig. Konsekvensen av det här har blivit att barnen känner obehag eller får panik kring stängda dörrar. Barnen är sedan ett antal år placerade på ett annat familjehem, men obehaget kring stängda dörrar kvarstår.
Vid placeringstillfället saknades rutiner som beskrev och fastställde lagstiftningens krav vid familjehemsplaceringar. Det förelåg under den tiden också brister i organisationen vad gäller fördelning av arbetsuppgifter och personal. Dessa brister uppmärksammades i genomlysningen av verksamheten 2019.
I det aktuella ärendet saknas socialnämndens egen utredning av familjehemmet. Det saknas också beslutsunderlag om förutsättningarna i det tilltänkta familjehemmet svarar mot barnets behov.
Kommunen har inte heller uppmärksammat familjehemmets behov av stöd. I dokumentationen av ärendena ses att familjehemmet under placeringstiden på olika sätt uttryckt behov av ytterligare stöd och handledning. Man har inte heller följt upp det stöd och handledning som socialnämnden överlåtet åt konsulter.
Idag anser man att inga omedelbara åtgärder är nödvändiga då barnen inte längre befinner sig i det familjehemmet. Och åtgärderna som vidtagits efter genomlysningen är tillräckliga.