När Johan Dahlqvist kom in som kommunalråd var han helt novis inom politiken. Han kom istället direkt från näringslivet där vägen från beslut till verkställande är mycket snabbare.
Är det fortfarande många frågor eller går uppdraget på rutin nu?
– Jag upplever att jag lärt mig otroligt mycket, men med kunskap kommer också fler möjligheter. Fler dörrar öppnas och man ställs inför ännu fler frågor bakom de dörrarna. Så samtidigt som rutinärenden går på rutin nu, så blir inte uppdraget i sin helhet någonsin rutinmässigt, säger Johan Dahlqvist.
Under året har avgångskrav kommit både från politiken och allmänheten. Hur har det varit?
– Jag hävdar fortfarande att jag tagit på mig en roll där jag får vara beredd på påhopp. Men jag tycker att de politiska vildarna gjorde ett vägval som öppnar obehagliga dörrar som ingen kommun mår bra av när de röstade om ansvarsfriheten. Sedan blev det ett lyckligt slut och det är jag väldigt tacksam över, men vi har ett uppdrag för våra medborgare.
Hur har det varit rent privat?
– Det har varit tufft. Jag ska inte ljuga och låtsas som något annat. I mitt tidigare yrkesliv, föreningsliv och idrotten har jag haft inställningen att motgångar ska man hantera. Man kan träna mer, springa lite snabbare, skapa sig kunskap och möta det. Men i det här har det känts väldigt uppgivet. Det har inte spelat någon roll vad jag själv gjort, utan det här har legat helt i någon annans händer.
Johan Dahlqvist nekades ansvarsfrihet på kommunfullmäktige i juni. Omröstningen om att avsätta honom skedde sen i oktober. Det beskriver han som en tung period.
– Det var svårt att inte ge efter för uppgivenheten. Jag försökte verkligen under sommaren att åsidosätta det då det inte är något jag kunde göra något åt. Men det berörde mig absolut. Att driva Älvsbyns kommun framåt var en utmaning med det hängandes över mig. Värre blev det ju närmare vi kom fullmäktige i oktober. Sista månaden gick det som upp för mig att det "spelar ingen roll hur fort jag springer" då det är nån annan som avgör mitt öde, säger Dahlqvist.
Var du förberedd på den här sortens press?
– Nånting som har blivit tydligt för mig är att jag var väldigt ovetande om vilken utsatthet man kliver in i när man kliver på som KSO. Om någon kommit till mig för två år sedan och på något magiskt sätt verkligen fått mig att förstå i detalj precis hur det kommer bli. Då hade jag nog kanske inte tackat ja, säger Dahlqvist.
Du hade sagt nej till att bli kommunalråd?
– Jag ska inte säga säkert. Men det är fullt möjligt att jag hade tackat nej ifall jag hade haft den förståelsen för vad det innebär. Samtidigt har jag gått igenom det och fått erfarenheten att klara det här nu. Så om någon skulle komma idag och säga att vi kan avsluta det här imorgon, du återgår till att bara vara Johan på Acetec, du slipper det här och blir helt privat igen. Då skulle jag säga aldrig i livet.
Har det surnat relationerna inom politiken?
– Nej jag upplever att vi fortfarande har ett trevligt klimat i både kommunstyrelsen och utskotten. Vi behandlat varandra med respekt även om vi tycker olika, som det ska vara. Däremot är det olyckligt att det blivit ett sånt klimat i kommunfullmäktige.
Vad har varit bäst under 2024?
– Att vi drog igång utredningen av behoven för de äldre kring särskilt boende och annat. Det är ett välutfört arbete med bra fakta som presenteras nu framöver som kommer leda oss till att ta bra beslut. Sen också att det blivit tydligt under 2024 att det finns ett stort intresse för framtida etableringar i Älvsbyn.
Vad har varit svårast under 2024?
– Ekonomin. Vi har vetat att vi kommer ha tunga år 2023 och 2024. Vi använde oss av ruren, resultatutjämningsreserven, för att parera istället för kortsiktiga lösningar som att minska på personal. Jag tycker det är lite olyckligt att man använt sig av begrepp som "bankrutt" när det är det som ruren är till för. Vi har gått in i en ny budgetmodell, prislappsmodellen. 2025 är första budgeten tagen med den och den visar att vi borde gå plus åtta miljoner det här året.
Vad ser du mest fram emot under 2025?
– Tidigt 2025 är det samarbetsavtalet med Riksbyggen kring boende för äldre som känns mest spännande. Jag ser fram emot att se vilken väg vi väljer att ta. Sen är det etableringsförfrågningarna som vi ska ta tag i. Det är viktigt att vi är med och tar chansen då så mycket händer runtomkring oss.