I ett av varmgaragen på gården har skalet till det blivande gårdsmejeriet färdigställts.
För fyra år sedan gjordes ett generationsskifte på Skatauddens lantgård utanför Älvsbyn. Det var paret Erik Johansson, som haft gården i släkten, och Beatrice Ramnerö som tog över lantbruket men redan innan dess hade de etablerat en jordgubbsodling på gården.
– I och med försäljningen av jordgubbar insåg vi hur kul det är att sälja lokal mat direkt till konsumenter. Vi brinner för lokal mat och tycker det är fantastiskt roligt att få prata med dem som köper maten, säger Beatrice Ramnerö och visar vägen in i ett av varmgaragen på gårdsplanen.
Där har ett rum börjat färdigställas som blir nästa steg i utvecklingen av gårdens försäljning. Lokala hantverkare har byggt, dragit el och installerat vatten. Här är det planerat för att bli en hygienzon som ska bli gårdsmejeri.
– Lokalen ska bli livsmedelsgodkänd och vi måste lära oss utrustningen, berättar Beatrice Ramnerö.
I ena hörnet står en stor rostfri diskmaskin men den viktigaste pjäsen i rummet står i hörnet mittemot. Det är pastörisatorn som värmer upp mjölken till en specifik temperatur under en viss tid för att döda sjukdomsframkallande bakterier.
– Just nu är vi i en lärande fas. Sedan måste vi också lära oss att sälja mjölk. Vi kan sälja jordgubbar och nötkött men mjölk är något helt annat.
På Skatauddens lantgård finns i dagsläget 30 kor som producerar mjölk. "I vår långsiktiga plan finns att bygga ett nytt mjölkstall och det här hoppas vi kan vara ett sätt som kan bidra till att vi kan utveckla mjölksidan", säger Beatrice Ramnerö.
I dagsläget finns det 30 mjölkande kor på gården och mjölken levereras till Norrmejerier. För mjölkgårdar anslutna till Norrmejerier är det tillåtet att själva sälja 20 procent av den totala mängden mjölk som produceras. Arbetshypotesen är att till sommaren börja testa sälja mjölk direkt från gården och till hösten har man som mål att utveckla nya försäljningsvägar och produkter.
– Mjölken är ett första steg men vi har en tanke om att göra färskprodukter som yoghurt, fil, kvarg och ostkaka. Men det är sådant vi måste lära oss. Jag har en otrolig respekt för hantverksmejerister som till exempel gör ost, det kommer vi inte att göra för den kompetensen har vi inte.
Helst skulle Beatrice Ramnerö vilja ta tilllvara på det svinn som blir från jordgubbsodlingen. "Genom till exempel en jordgubbsyoghurt. Det är en målbild", säger hon.
Mjölken kommer att transporteras cirka 30 meter från mjölkrummet in till mejeridelen med en så kallad mjölktaxi. Mjölken kommer sedan att tappas genom ett rör ner i pastörisatorn och sedan kan man fylla upp flaskor och kärl med mjölk. Utrustningen har de köpt på auktion från en gård i södra Sverige.
– När vi hade två dagars semester i somras så dök det upp ett konkursbo på ett gårdsmejeri. Vi hade vinnande budet och då kände vi att nu måste vi ju ta tag i det här.
Drömmen om ett gårdsmejeri har funnits med paret länge. Både Beatrice Ramnerö och Erik Johansson drivs av att sälja lokal mat direkt till konsumenten. Men trots det är de ödmjuka inför utmaningar som väntar.
Till sommaren vill Beatrice Ramnerö börja testa sälja mjölk direkt från gården.
"Vi har närmat oss konsumenterna på alla andra områden och vi har fått otroligt mycket frågor från folk som vill köpa mjölk. Men vi har hela tiden sagt nej. Man får sälja en viss mängd opastöriserad mjölk men den lagstiftningen är snårig och det är mycket runt det som man inte får göra så vi vill hellre göra det på rätt sätt", säger Beatrice Ramnerö.
– Vi diskuterade var vi ska placera mejeriet och kom till slut fram till den här platsen, men dagen innan snickarna kom hit så kände vi: ”Vad ger vi oss in på?”, skrattar Beatrice Ramnerö.
Hon poängterar också att försörjningsgraden för livsmedel i Älvsbyns kommun bara är 13 procent av den mat som behövs.
– Det kan vara ett wake up-call. Vi måste verkligen producera mer mat här och vi behöver fler initiativ för det behövs olika typer av mat, säger Beatrice Ramnerö.