Flyktingmottagningen ger det kommunala fastighetsbolaget drygt fem miljoner kronor i intäkter varje år. Migrationsverket betalar nästan fyra miljoner kronor i hyra för ett 80-tal lägenheter och boendet för ensamkommande flyktingbarn. Sedan hyr socialtjänsten ut lägenheter till invandrare för flera hundra tusen per år och ungdomsrabatterna har minskat med cirka 400 000 kronor på grund av hög uthyrningsgrad. Migrationsverket betalar också extra underhåll av lägenheterna på 300 000 kronor per år.
Tvingats riva bostäder
– Om inte vi inte hade haft dessa extraintäkter så hade Älvsbyns Fastigheter AB förmodligen tvingats riva cirka 20 procent av hela fastighetsbeståndet och säga upp personal. Rivningskostnaderna hade kostat åtskilliga miljoner vilket gjort att vi tvingats låna för att klara dessa kostnader, säger Anders Nilsson, vd för Älvsbyns Fastigheter.
Ni hade inte kunnat fylla lägenheterna annars?
– Nej, det hade stått tomma. Folk tycker vi har bostadsbrist i Älvsbyn men det stämmer inte. Vi har balans men problemet är att i Älvsbyn accepterar man inte att står i kö samtidigt kan man stå i kö i flera år i Piteå och Luleå.
Arbetstillfällen skapas
Enligt Anders Nilsson missar också revisionsrapporten att belysa flera kommunala vinster som flyktingmottagningen faktiskt ger.
– Det skapar en massa arbetstillfällen på socialtjänsten, skolan och boendet för ensamkommande flyktingbarn. Utan invandringen hade vi haft mindre skatteintäkter. Det är svårt att bevisa det men man bör ändå ta hänsyn till det.
Anders Nilsson nämner också att asylsökande handlar i Älvsbyn för sina bidrag.
– Jag tror att 90 procent av det stannar inom handeln i kommunen.
Om revisionen hade tagit med Älvsbyns Fastigheters och andras intäkter i beräkningen hade förmodligen inte flyktingverksamheten visat ett underskott menar Anders Nilsson.
– Rapporten blir helt snedvriden om man inte redovisar alla intäkter, säger han.