Titta till vänster när du rullar över älvbron mot Norrabyrondellen. Där kan du skåda två trädgårdar som fått lite extra kärlek.
De gröna paradisen är signerade grannarna Lena Andersson och Nina Rosander.
- Jag älskar perenner och har trappat ner på blommor inomhus. Men det kan bli lite misslyckade projekt här ibland, säger Lena och nickar mot en kal pinne som klängväxten aldrig fick fäste på.
- Vi är glada amatörer, det handlar om ett långsamt experiment. Om mina plantor inte överlever är det skönt att gå över till Lena och konstatera att de har dött hos henne också, säger Nina Rosander och skrattar.
Drömhus i förklädnad
Tanken var att Nina skulle flytta till en större ort. I barndomsstaden Halmstad hägrade Göteborg - men kärleken tog henne till Älvsbyn. Efter några år på Björkgatan i centrala Älvsbyn ville Nina och Stefan skaffa hus. Kravlistan var lång:
- Vi ville ha ett gammalt trähus på ett och ett halvt plan. Han ville ha ett renoveringsobjekt, jag la till skog, vatten och fem minuter till mataffären. Det här huset var i tegel och vi ville inte ens titta på det. Men vi hade inget att göra en kväll och när vi stod i hallen visade det sig vara ett trähus med fusktegel. Vi var sålda, säger Nina Rosander.
På slänten mot Piteälven finns kvarterets kanske charmigaste växthus.
- När Stefan snickrade på huset kom en till synes sur gubbe in på tomten. Stefan blev rädd för hans domderande, sedan förstod han att gubben var upprörd för att "nu vill ju varje dam ha en karl som snickrar ett kantigt växthus", berättar Nina.
Älvkanten pryds av en liten brygga. Termometern visar 17 grader i vattnet.
- Dotterns Flat coated retriever älskar att komma på besök. Hon trampar i rabatten, gräver upp rabarber och kastar sig i vattnet, säger Nina Rosander.
Fortkörare på Lulevägen
- Nu har båten gjort sitt, men tidigare har den dragit ungarna på uppblåsbara ringar och sådant. Nu har Lena trädgården där hon nog vill vara själv, det finns ju bara en stol i växthuset, säger Lenas sambo Bosse Nilsson som har för avsikt att kontra påtandet med en motorcykel.
Norrabyvägen korsas av vältrafikerade Lulevägen.
- Det är den enda nackdelen, men man slutar tänka på trafikens oväsen efter ett tag. Vi kanske får sätta en fartbula under natten, eller ställa ut våra uttjänta blomkrukor så folk får köra slalom, säger Nina och skrattar.
I övrigt känner grannarna Lena och Nina att de hittat hem.
- Trädgården innebär total avkoppling. När jag går omkring i trädgården och delar, stöttar eller rensar tänker jag inte på något, säger Lena Andersson.
- Älvsbyn har varit en fantastisk plats för barnen att växa upp på. Att veta mycket om alla har varit positivt, säger Nina Rosander.