Bergochdalbana på Stockholmsbörsen

Under fredagseftermiddagen föll Stockholmsbörsen i det närmaste fritt och var nere med närmare 5 procent innan börsen slutligen stängde med ett minus på 3,6 procent. Under förra veckan tappade Stockholmsbörsen 10,8 procent och hela årets börsuppgång raderades på ett bräde. I går var situationen den motsatta med rena börsrallyt. Marknaden verkar befinna sig i panik.

Under måndagen rådde närmast börsrally på flera av världens aktiebörser. Vid lunchtid hade Stockholmsbörsen gått upp med nästan sex procent, spanska IBEX med nästan tolv procent, Dow Jones Portugalindex med 9,5 procent och i Grekland gick börsen upp med ca 10 procent.

Under måndagen rådde närmast börsrally på flera av världens aktiebörser. Vid lunchtid hade Stockholmsbörsen gått upp med nästan sex procent, spanska IBEX med nästan tolv procent, Dow Jones Portugalindex med 9,5 procent och i Grekland gick börsen upp med ca 10 procent.

Foto: STEPHEN J. CARRERA

VÄRLDSEKONOMI2010-05-11 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I går måndag fick aktörerna på Stockholmsbörsen glädjefnatt efter att det gigantiska räddningspaketet för euroländerna presenterats. Det finansiella paket som EU presenterat tillsammans med IMF, Internationella Valutafonden, innehåller strukturåtgärder för att få ordning på ekonomin omfattar minst 720 miljarder euro. Räddningspaketet syftar till att eliminera risken för en akut kollaps för EMU. Förutom strama finanspolitiska åtstramningspaket innebär paketet också att ECB kan vidta vad man kallar för kvantitativa lättnader, vilket innebär att den europeiska centralbanken kan stödköpa statspapper och bostadsobligationer på räntemarknaden. När USA tidigare i år brukade sig av detta verktyg kritiserades man hårt från europeiskt håll. Nu har EU-ledarna fått krypa till korset och använda sig av samma mynt.

Frågan är bara om detta krispaket är tillräckligt för att lugna de finansiella marknaderna runt om i världen, men framför allt är frågan om detta kan återupprätta förtroendet för euroländernas ekonomiska stabilitet. Världsekonomin handlar väldigt mycket om förtroende och tillit. Det visar inte minst den senaste veckans reaktioner på världens börser. Det avgörande för utvecklingen den närmaste tiden kommer till stor del att vila på hur skuldtyngda länder som Grekland, Spanien, Portugal och Storbritannien förmår hantera det ekonomiska stålbad man nu måste genomgå. Eurozonens problem handlar i slutändan mer om långsiktig trovärdighet, än om kronor och ören. Om fler länder följer Greklands exempel och inte förmår ta itu med de ekonomiska problemen i tid så kommer domen att bli hård. Risken blir därmed stor att denna ekonomiska kris kan spridas som ringar på vattnet.
Ett är i alla fall klart. Den spirande ekonomiska vår som vi skymtat kommer att försenas avsevärt tack vare den kris vi nu ser. Den strama ekonomiska politik som måste genomföras i en rad länder kommer att kyla av konjunkturen. Det är de flesta analytiker ense om. Frågan är bara hur stor den globala nedkylningen blir.

Det är därför svårt att förstå den översvallande euforiska reaktion som präglat vissa av världens börser under måndagen. Den portugisiska börsen gick upp med 7,6 procent på bara några minuter. Stockholmsbörsen hade vid lunchtid gått upp med strax under sex procent. Visst är EU:s och IMF:s krispaket ett välkommet besked men börsaktörernas agerande måste närmast betraktas som en enorm överreaktion. Det verkar mest som det sinnestillstånd man kan hamna i när en mycket stor sinnesanspänning släpper och man blir okontrollerat fnittrig.
Denna bergochdalbana med ytterst tvära kast mellan fritt fall och speedad uppgång lägger inte precis någon bra grund till förtroende för aktörerna på börsen. Det känns mest som om de drabbats av någon masspsykos och blint rusar åt det håll någon börjar springa. Det känns verkligen inte bra, särskilt när man tänker på att dessa börshajars agerande påverkar din och min vardagsekonomi. Börsutvecklingen speglar inte bara världsekonomins utveckling, utan påverkar den även i hög grad.Risken är att det är småspararna som får betala det högsta priset.
Läs mer om