Ros och ris för länets sjukvård
Överlevnaden i bröstcancer är hög och Norrbotten tillhör de absoluta topparna i statistiken. Men Norrbotten tillhör också topparna i en annan, mindre hedrande statistik, den över onödig död på grund av brister i sjukvården.
Allt fler överlever bröstcancer och största chans att överleva har kvinnorna i Norrbotten.
Foto: Stefan Gustavsson / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Så mycket som 88,3 procent av landets kvinnor med bröstcancer överlever långsiktigt sin sjukdom, visar senaste upplagan av öppna jämförelser av vårdens kvaltiet och effektivitet i de olika landstingen. Bakom jämförelsen står Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. En hög siffra och skillnaderna mellan landstingen är små, men ändå inte obetydliga. Varje procentenhet kan omsättas i liv. Det enda männi-
skan, så vitt veterligt har.
Därför är det givetvis glädjande att konstatera att kvinnorna i Norrbotten har tillgång till landets absolut bästa bröstcancervård. Här ligger överlevnaden på 90 procent. Det sätter Norrbotten på andra plats tillsammans med Uppsala efter Stockholm och Kronoberg (90,2 procent). Värt att notera är att Akademiska sjukhuset i Uppsala har egen cancerklinik och egna cancerspecialister. Det har inte Sunderby sjukhus, men däremot tillgång till specialistkompetens vid cancerkliniken i Umeå.
För snart tre år sedan larmades om att bröstcancerkirurgin vid Sunderby sjukhus var hotad. Orsaken var akut brist på patologer, specialister som anlitas under pågående operationer och är en förutsättning för att de ska kunna genomföras. Landstingsledningen lovade då att vården skulle säkras och det har man av allt att döma klarat alldeles utmärkt.
Bröstcancervården i Norrbotten är den näst bästa i landet. När det gäller långsiktig överlevnad för patienter med ändtarmscancer ligger den över riksgenomsnittet och det gäller också tjocktarmscancer, med undantag för kvinnorna där överlevnaden sjunkit och ligger rejält under riksgenomsnittet. Lägst i landet. Tidig upptäckt räddar liv. Rutinmässiga undersökningar för tidig upptäckt av bland annat kolorektal cancer har diskuterats som riktlinje, men slopats. Motiveringen är att det saknas resurser. Ett tänjbart argument.
Att riktade undersökningar av veterligt friska personer kan hindra lidande och rädda liv visar en studie som gjorts i Kalix och Haparanda. Då gällde det undersökning av matstrupen, magsäcken och tjocktarmen hos 1 001 personer. Av dem visade sig 155 ha inflammationer i matstrupen,
41 hade magsår, en hade cancer och tre bar på förstadier till cancer. Läkarna, alla knutna till Karolinska i Stockholm, fick värdefullt underlag till sin fortsatta forskning, men de stora vinnarna var patienterna vars cancer upptäcktes i god tid, innan den gett sig till känna.
Den medicinska forskningen och utvecklingen går framåt, ändå dör omkring 4 000 personer varje år i sjukdomar som inte borde vara dödliga om bara diagnosen och behandlingen var den rätta och i rätt tid. I jämförelsen kallas detta "sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet" och till de sjukdomar som nämns hör stroke, diabetes, blindtarmsinflammation, gallsten och cancer i livmoderhalsen. Till det som också påverkar patientens möjligheter att få rätt diagnos och livräddande behandling hör graden av utbildning. Inte hos läkaren, utan hos patienten.
Norrbotten tillhör tyvärr de landsting som också toppar den här statistiken och det rejält på den manliga sidan. All statistik, även den här, ska tolkas med försiktighet, men inte så försiktigt att den sopas under mattan.