Valrörelsen inför valet den 14:e september har hittills till stor del kommit att handla om vård, skola, ekonomi och invandring. En fråga som i det närmaste helt kommit i skymundan är de arbetsrättsliga frågorna och hur arbetsmarknaden ska fungera. I det valmanifest som alliansen på måndagen presenterade kan man dock läsa att Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna vill förlänga provanställningstiden från sex månader till ett år. Detta innebär att arbetsgivaren under ett helt års tid kan avsluta anställningen utan att ange något som helst skäl för detta.
Det är ytterst sannolikt att detta förslag kommer att gå igenom i riksdagen om alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna blir större än det rödgröna blocket eftersom Sverigedemokraterna i en lång rad arbetsrättsliga frågor anslutit sig till alliansens arbetsgivarlinje, och också i många frågor gått avsevärt längre än alliansen vad gäller att urholka den svenska arbetsrätten.
Att alliansen med sina nära band till en rad arbetsgivarorganisationer lägger ett sådant här förslag är absolut ingenting förvånande. Kopplingen mellan Moderaterna och Svenskt Näringsliv är välkänd. Moderaternas politik har under lång tid avspeglat den politiska agenda som Svensk Näringsliv har drivit. Det ska varje arbetare och tjänsteman komma ihåg när man går till valurnorna på valdagen.
Sverigedemokraternas starkt antifackliga hållning avspeglar sig mycket tydligt såväl i hur man röstat i riksdagen, under de fyra år man suttit med, som i det valmanifest man presenterat. Ett exempel är förslaget på en avgiftsfri statligt administrerad A-kassa som partiet lanserade i sitt valmanifest. Funderar man inte över de bakomliggande motiven till ett sådant förslag är det lätt att förledas att tro att detta är ett arbetstagarvänligt förslag. Men bakom den löntagarvänliga fasaden finns en annan verklighet. Syftet är att slå undan fötterna för svensk arbetarrörelse genom att ta bort kopplingen mellan A-kassa och fackföreningsrörelsen. Allt i syfte att försvaga arbetarrörelsen.
Att Sverigedemokraterna i grunden är ett parti som sätter arbetsgivarnas intressen i första rummet blir uppenbart om man studerar partiets historiska ställningstaganden. Partiet har nämligen, innan riksdagsinträdet, drivit frågan om avskaffande av MBL. Detta om något talar väl sitt tydliga språk. Att partiet dessutom verkat för fler undantag i LAS, verkat för att det ska bli billigare för arbetsgivare att säga upp personal utifrån personliga skäl och velat förbjuda fackliga stridsåtgärder kan knappast sägas vara löntagarvänligt. Sverigedemokraterna har inte heller velat satsa mer pengar på arbetsmiljöåtgärder.
Under Sverigedemokraternas fyra år i riksdagen har partiet röstat emot; Att Fas 3 skulle läggas ned, att införa en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet, att förstärka arbetslivsforskningen, att införa regler som skulle underlätta för visstidsanställda att få tillsvidareanställning, att införa rättighet att jobba heltid och skatteavdrag för fackavgiften.
Valet den 14:e september handlar således inte enbart om välfärden. I allra högsta grad handlar det om villkoren på svensk arbetsmarknad. Många gånger har vi varnat för det moderata systemskiftet, och det tål ännu att varna för detta. Men nu är det också dags att slå larm och varna för det systemskifte som sverigedemokraterna vill genomföra för svensk arbetsmarknad. Så löntagare, den 14:e september gäller det verkligen att rösta rätt. Det finns bara ett alternativ om du vill värna arbetsrätten och utveckla den. Det är att rösta på Socialdemokraterna.