LEDARE: Är särskolan för trygghetsinriktad?

Den svenska särskolan är en skolform för barn med elever som på grund av en utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd inte kan nå målen i grundskolan. Eleven ska undervisas i stort sett samma ämnen som i grundskolan. I särskolan utgår man från att eleverna behöver gott om tid för sitt lärande. Undervisningen anpassas efter varje elev och arbetssätten varierar. Målen i den obligatoriska särskolan sätts efter elevernas egna förutsättningar. Målen är inte fasta som i grundskolan, utan ska sättas efter elevens förutsättningar. Skolan ska sträva efter att inom varje ämne ge eleven utmaningar och därigenom motivera till ökad måluppfyllelse. Särskolan har samma läroplaner som grundskolan och gymnasieskolan men har egna kursplaner, program, mål och betygskriterier.

I den utvärdering som Skolinspektionen gjort av svenskundervisningen i grundsärskolan konstateras att många skolor inte ger eleverna förutsättningar att fullt utveckla de förmågor som uttrycks i kursplanernas strävansmål. Det finns, enligt skolinspektionen, en risk att undervisningen blir omsorgsinriktad och att den erbjuder en alltför begränsad lärmiljö för att kunna erbjuda kunskapsutvecklande utmaningar.
Vidare slår man fast att särskolans elever måste ha möjlighet att både känna trygghet och få kunskapsutvecklande stimulans för att en god social och en god kunskapsmässig utveckling ska ske. Man menar därför att det är viktigt att eleverna känner att undervisningen utgår från höga förväntningar på eleverna kopplade till rimliga krav och utmaningar.
I rapporten konstateras att flera av de undersökta skolorna behöver utveckla fungerande system för att fortlöpande ta reda på elevernas förutsättningar, kunskaper, behov och möjligheter för att utifrån detta anpassa undervisningen. Många skolor upprättar inte individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i alla ämnen varje termin. Enligt Skolinspektionen behöver lärarna utveckla arbetet med att systematiskt följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling i förhållande till nationella mål.

Om läget vore så allvarligt som Skolinspektionen förespeglar i sin rapport så borde alarmklockorna ringa hos varje skolpolitiker i vårt land. Tack och lov är inte läget så illa som Skolinspektionen vill göra det till. Skolinspektionen är i mycket hög grad fixerad vid formella krav såsom skriftliga omdömen. Det är en naturlig följd av utbildningsminister Jan Björklund närmast sjukliga fixering vid skriftliga omdömen och betyg. Det som inte finns på papper finns inte.
Självklart har det alltid varit så att pedagoger inom såväl grund- och gymnasieskola som grund- och gymnasiesärskola haft elevernas kunskapsutveckling i fokus, oavsett om detta funnits nedtecknat på papper i form av individuella utvecklingsplaner eller funnits i pedagogernas huvuden. De svenska pedagogerna är också så professionella att de systematiskt håller koll på elevernas utveckling i förhållande till de mål som gäller.
När det gäller det som i rapporten beskrivs som en risk att särskolan blir alltför omsorgsorienterad så bygger detta på att skolinspektionen väljer att bortse från vikten av en trygg lärmiljö som förutsättning för en god kunskapsutveckling. Behovet av en trygg lärmiljö är inte unikt för särskolan, men arbetet med att skapa en god och trygg lärmiljö är inte lika uppenbar i övriga skolformer.

Är situationen sådan som Skolinspektionen slår fast måste utbildningsminister Jan Björklund agera så att mer resurser frigörs till särskolan så man kan åtgärda de brister som Skolinspektionen påtalat. Nu tror inte jag att det behövs. Den svenska särskolan möter sina elever på ett föredömligt sätt och låter dem utvecklas utifrån sina förutsättningar och tar vara på elevernas förmågor. Kanske är det helt enkelt så att Skolinspektionen valt att fokusera på fel saker och ställt fel frågor.

Ledare: Är särskolan för trygghetsinriktad?

I gårdagens nyhetssändningar var en av toppnyheterna att den svenska särskolan är för omsorgs- och trygghetsinriktad och fokuserar alltför lite på kunskapsinlärningen. Detta enligt en rapport från Skolinspektionen. Vidare lyftes det fram att skriftliga omdömen ofta saknas i särskolan.