Avgång mot en rödgrön framtid
Den största satsningen på järnväg och kollektivtrafik i modern tid, så beskriver de rödgröna partiledarna sin satsning på infrastrukturinvesteringar inom kommunikations- och transportområdet. Oppositionens paket innehåller 120 miljarder mer i satsningar på järnväg och kollektivtrafik fram till år 2021 än vad regeringen förslagit, utan att ramen för väginvesteringar för den skull minskas.
I går kom beskedet från Socialdemokraterna, vänsterpartiet och Miljöpartiet att det blir byggstart för Norrbotniabanan vid en valseger i höst.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Den rödgröna planen innehåller bland annat investeringar i Ostlänken för att kunna använda höghastighetståg på sträckan, byggstart för Norrbotniabanan, dubbelspårsutbyggnad på sträckan Sundsvall-Gävle och höghastighetsjärnväg på sträckan Göteborg-Landvetter-Borås. Dessa investeringar möjliggör en mycket kraftig modernisering av det svenska järnvägsnätet och bidrar till en nödvändig kapacitetsökning inom transportsektorn.
Men det transportpolitiska utspel som de tre partierna nu gemensamt gjort innehåller inte bara satsningar på järnväg och kollektivtrafik. Det innehåller också klargörande besked kring biltrafiken. De rödgröna partiledarna är överens om att bilen under överskådlig tid kommer att behövas för att människors vardag ska gå ihop. Därför väljer partierna att bibehålla de nivåer på vägsatsningar som regeringen föreslagit. Det blir inte så, som borgerliga kritiker förfasat sig över i förväg, att satsningarna på järnvägen och kollektivtrafiken ska betalas genom minskade väganslag. Det blir därför svårt för alliansen att sätta bilden av de rödgröna som ett bilfientligt alternativ.
De stora satsningar som de rödgröna avser göra innebär att samtliga spårobjekt som Trafikverket pekat ut i det så kallade +15-procentsalternativet kan genomföras under planperioden. Men Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet stannar inte vid detta. Man tänker nämligen genomföra ytterligare förstärkningar av infrastrukturen i hela landet. För att även kunna uppnå detta avsätts en pott på 9 miljarder kronor.
Det viktigaste beskedet för norrbottningarna är ändå att Norrbotniabanan ska byggas och att första etappen ska bli klar till 2018. Utan minsta förbehåll om medfinansiering från näringslivets sida. Detta besked är bra. Infrastruktursatsningar är ett nationellt ansvar och strategiska investeringar ska finansieras nationellt och solidariskt.
I en kommentar säger partidistriktets ordförande Karin Åström: "Investeringar är jobbskapande och bidrar till tillväxten i regionen. Norrbotniabanan kommer att vara av särskild stor betydelse för den svenska basindustrin. I dag kommer mer än hälften av den tunga godstrafiken i Sverige från norr med sin destination i söder. Norrbotniabanan förväntas minska företagens transportkostnader"
Visst är det så. De godstransporter som nu går i nord-sydlig riktning är ingen angelägenhet bara för oss i norr. Det är en stor del av basen för den svenska exporten och har betydelse för hela landets välstånd.
Stora delar av de strategiska investeringar som den rödgröna oppositionen förslår ska genomföras kommer att finansieras genom lån i Riksgälden. Kostnaderna för strategiskt viktiga investeringar med lång livslängd ska naturligtvis fördelas ut över investeringens hela livslängd. Denna princip är redan vedertagen såväl inom den privata sektorn som inom kommunsektorn.
Detta kommer säkerligen att reta upp en rad borgerliga debattörer som kommer att försöka få detta att framstå som ett sätt att förskjuta finansieringen till framtiden; att inteckna framtiden. Detta är naturligtvis nonsens. Naturligtvis är sådant bara ett försök att komma undan när man inte vill säga sanningen i huvudfrågan, det vill säga att man inte vill satsa på en modernisering av järnvägsnätet.
Det är tur att de rödgröna både vill och vågar satsa för framtiden!