Regeringen ser ner på de sjuka
Återigen visar borgarna att det finns grupper av människor i vårt samhälle som de bara klarar av att se på ovanifrån. Ifjol protesterade vi Socialdemokrater hårt mot den föreslagna rehabiliteringskedjan eftersom vi såg att det fanns uppenbara brister - och risker - i lagförslaget. Vi var långt ifrån ensamma.
I serien med specialinbjudna socialdemokratiska tänkare kommer här en ledare med signatur Jasenko Omanovic, riksdagsledaot för S från Härnösand, ledamot i Socialförsäkringsutskottet.
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Torsdagen den tredje december sa Gunnar Axén, den moderata ordföranden i riksdagens socialförsäkringsutskott där även jag är ledamot, följande i SVT:s morgonsoffa:
- Det är ett halvt dygn som vi har varit uppmärksammade på detta men jag tror att det är lite för tidigt. Låt oss få några dagar på oss och titta på detta.
Axén talade om larmet från cancerläkare på DN-debatt om att deras svårt sjuka, i vissa fall döende, patienter med den nya lagen tvingades söka heltidsjobb. Jag har full respekt och förståelse för att Gunnar Axén säger att detta inte var regeringens intention. Men när man ser på människor ovanifrån då blir resultatet just det vi ser i dag.
Samma dag, den tredje december, begärde vi som representerar oppositionspartierna i socialförsäkringsutskottet att den ansvariga ministern, Cristina Husmark Pehrsson, skulle komma till utskottet för att informera om det rådande läget. Vi blev nedröstade av den borgerliga majoriteten.
Dagen efter, den fjärde december, kallar utskottsmajoriteten tillsammans med socialförsäkringsministern till presskonferens sent på fredagseftermiddagen för att föreslå tilläggsförändringar i lagen.
Tisdagen den åttonde december kallades vi till ett extra utskottsmöte - och på bordet låg förslaget. Någon remissrunda inför beslutet var aldrig aktuellt. Kanske inte så konstigt, eftersom borgarna inte var ett dugg intresserade av vad remissinstanserna sa förra gången. Därför utnyttjade vi denna gång vårt minoritetsskydd för att förhindra ett omedelbart beslut, och kallade istället Diskrimineringsombudsmannen, Socialstyrelsen samt Försäkringskassan till utskottet nästa dag.
Alla visade de sig vara kritiska till förslaget som bara löser en mycket liten del av problematiken. Försäkringskassan tyckte dessutom att vi med förändringarna går mot en diagnosförsäkring och från den etablerade principen att det inte är sjukdomen/diagnosen i sig utan arbetsförmågan som ska bedöma rätten till sjukskrivning. Men återigen blev det inget gehör för de kritiska rösterna från borgarna!
När de nu klipper och klistrar i lagen om sjukförsäkringen för att i efterhand lösa uppkomna problem, skapar det stor oreda för myndigheterna och oro för dem som är berörda. För att inte tala om att förtroendet för försäkringen minskar.
Det sistnämnda är borgarnas ambition och intention med alla dessa förändringar, och för att uppnå detta måste en del människor hamna i kläm. Det tycker i alla fall statsminister Reinfeldt är helt legitimt.
Han borde ju veta vad han pratar om, för han är konstruktören bakom alliansens Sverige. Detta är hans sätt att behandla folk, han som utnämnde sig själv till landsfader.