På väg mot ny grundlag
Nu börjar grundlagsutredningens betänkande även ge resultat i förslag till riksdagen. Om ett par veckor kommer en första proposition om förändringar i regeringsformen. Lugnt kan sägas att det inte handlar om några revolutionerande förändringar.
Enligt ett kommande förslag ska det bli lättare att bli inkryssad i riksdagen.
Foto: Jack Mikrut
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Även inom kommunerna föreslås förändringar. Reglerna för kommunala folkomröstningar ändras. Om tio procent av kommunmedborgarna vill ha en folkomröstning, måste två tredjedelar av fullmäktige rösta emot för att en sådan ska kunna fällas. Det ska även kunna hållas extraval i kommuner om ett politiskt jämviktsläge uppstår. Något vi sett ett par kommuner efter valet 2006, där det varit svårt till gränsen till omöjligt att hitta en majoritet på grund av politiska motsättningar.
Sedan må man komma ihåg att grundlagsändringar ska godkännas vid två på varandra följande val. Det gäller därför för partierna att samla sig kring breda överenskommelser; eller för att vara tydlig: Det gäller att vara eniga om slutprodukten. I de ovan nämnda frågorna är alla ense, men det dröjer till 2014 innan förslagen kan vara genomförda.
Det har gått drygt 30 år sedan den senaste författningsreformen. Den åstadkom bland annat den remarkabla lotteririksdagen och en treårig valperiod. I dag har vi 349 riksdagsledamöter och en fyraårig valperiod. Skavankerna är utrensade. Författningen gav oss dessutom en gemensam valdag för riksdag och kommuner. Tidigare gick vi och röstade vartannat år med skilda dagar för riksdagsval och kommun-och landstingsval.
Utvecklingen i kommunerna har gått från ett mer delat styre över partigränserna till majoritetsstyre. Genom åren har kommunernas ansvarsområden blivit större och viktigare. Mycket av det som berör människorna i deras vardag handläggs av kommunen från barnomsorg, skola till åldrings-och sjukvård.
Det har också visat sig att röstsplittringen mellan riksdags-och kommunalval blivit allt större. Av riksdagspartierna är till exempel centern ett mer utpräglat kommunparti än riksdagsparti. För socialdemokraterna har utvecklingen vid de senaste valen varit den motsatta. Partiet har svårare att hävda sig i kommunalvalen än i riksdagsvalen.
Mycket tyder redan på att demokratin blommar som aldrig förr i kommunerna. Intresset för de kommunala frågorna har blivit större genom åren och även fått ordentligt genomslag massmedialt. Lokal-och regionaltidningar liksom radio och tv följer det kommunalpolitiska spelet nogsamt. Fokuseringen har ökat. Människors engagemang också.
Sverige bör behålla den gemensamma valdagen, om vi sätter värde på ett högt valdeltagande i breda grupper. Det visar en rad forskningsrapporter som författningsutredningen låtit initiera. Om kommunalvalen skiljs från riksdagsvalet kan valdeltagandet sjunka med upp till 20 procent. Något ur demokratisk synpunkt helt oacceptabel.
Erfarenheter från länder med skilda valdagar visar också att valdeltagandet i de kommunala valen blir allt lägre. Det ser vi i våra nordiska grannländer som nu vad gäller kommunalvalen i Danmark, men även i bland annat Storbritannien. Valdeltagandet i de kommunala valen börjar bli pinsamt låga. Hos oss skulle ett lågt valdeltagande dessutom gynna ytterlighetspartier som Sverigedemokraterna. Något sådant vill vi inte se.