På söndag håller Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt sommartal i Döbelns park i Umeå. Klockan två på eftermiddagen äntrar han talarstolen.
Som av en händelse talar satsminister Stefan Löfven (S) vid samma tidpunkt, i Vasaparken i Stockholm.
Sjöstedts parti är stöd- och samarbetsparti till den rödgröna regeringen. Vänsterpartiet ska därför förhandla med regeringen om höstbudgeten. Det sker redan och resultatet av förhandlingarna kommer att visa sig de närmaste veckorna.
Vänstern har i valrörelsen och därefter framträtt med en tydlig vänsterprofil. Partiet vill öka skatteintäkterna med en rad höjda, eller återinförda, skatter.
Det rör sig om kapitalskatt, förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt, skatt på inkomst genom avtrappat jobbskatteavdrag och en del till.
Dessa skatter och deras ökade intäkter ska finansiera förbättringar i den offentliga välfärden, som sommarlovsstöd till kommuner som arrangerar kollo, upprustningsstöd för hyreslägenheter, förbättrad hälsovård för kvinnor med mera. Att minska arbetslösheten är också ett mål för Sjöstedts parti.
Arbetslösheten ja, den är på över 400 000 personer och är större nu än för nio år sedan, trots nio år med borgerliga budgetar och åtta år med borgerlig regering.
Läget nu borde vara gott för Vänsterpartiet för att vinna anhängare. Men så är det inte. Partiet står och stampar runt sex procent, som i valet.
Många i Sverige är missnöjda med en urholkad social välfärd, låga pensioner, hög arbetslöshet och mycket annat som kan anses vara dåligt. Men missnöjet med det verkar inte kanaliseras till röstning på Vänsterpartiet.
Inte ens de säkerhets- och försvarspolitiska frågorna verkar gynna Vänsterpartiet gällande väljarstödet. Detta trots att Sverige samövar med Nato, i flyg- och flottövningar, och alliansregeringen slöt ett avtal med militäralliansen Nato.
Sjöstedts parti har sina 5,7 procent från i valet och rör sig inte märkbart upp från den nivån.
Istället hamnar Vänsterpartiet i ett dilemma om höstbudgeten. Hur mycket eftergifter ska V acceptera? Vänstern får svårt att få igenom återinförda förmögenhets-, arvs- och gåvoskatter. Att höja kapital- och inkomstskatter i någon större grad är nog inte S-ledda regeringen beredd att göra.
Kanske kan det bli en liten höjning av inkomstskatten för de som tjänar drygt 50 000 kronor i månaden och mer.
Att höja bränsleskatter är redan beslutat och sker från årsskiftet med nästan 60 öre per liter.
Löfven vill gärna träffa uppgörelser med Folkpartiet Liberalerna och Centerpartiet. Men de är inte intresserade av det. Uppgörelser för regeringen högerut försvåras om Vänsterpartiet får igenom mycket i höstbudgeten.
Den S-ledda regeringen lär prata om behovet av att inte underskotten växer för att begränsa kostsamma förbättringar i välfärden.
Och de flesta skattehöjningar som Vänstern vill ha kommer nog att avvisas med hänvisning till att de riskerar att ge skadliga effekter på ekonomin
och Vänsterpartiet får räkna med att främst spela en viktig roll som opinionsbildare för sådant som borde göras, gällande offentlig välfärd och skatter, men som från S-håll och högerut anses inte kan göras.