När alliansens partiledare på DN debatt igår kom med det senaste i raden av panikartade utspel var det återigen skolan som stod på tapeten. Oron över att man tappat greppet om opinionen i skolfrågor är uppenbar. Samtidigt gäller det att få bort fokus från finansminister Anders Borgs härdsmälta i förra veckan när han sågade de svenska matematiklärarna jäms vid fotknölarna och därmed fick hela den svenska lärarkåren att gå i taket.
Utgångspunkten för det senaste utspelet från major Björklund & Co är att Sveriges elever och föräldrar behöver få tidigare information kring hur det går i skolan och att den svenska skolans resultatfokus måste förstärkas. I alliansens värld kan detta endast åstadkommas genom tidigare betyg.
Beskedet från utbildningsministern är således att de svenska lärarna får dubbla IG:n. Det första gäller förmågan att ge elever och föräldrar feedback på hur det går för eleverna i skolan. Det andra gäller lärarnas fokus på att se till att eleverna tillgodogör sig kunskaper. Det måste man säga är minst sagt tydliga besked från den svenska utbildningsministern.
Men frågan är om det är ytterligare misstroenden mot den svenska lärarkåren som behövs i dagsläget. Det som lärare på golvet, deras fackliga företrädare, skolledare och erkända skolforskare lyfter fram som den i särklass viktigaste framgångsfaktorn är tilltron till lärarnas professionalitet och yrkeskunnande. Lärare och skolledare måste få känna att det finns ett grundmurat förtroende för att de i grunden uträttar ett gott hantverk och i alla lägen har elevernas bästa för ögonen.
Just nu är relationen mellan lärarna å ena sidan och de styrande å andra sidan ytterst ansträngt. Det är ingen bra grogrund för skolutveckling och förbättring av skolans kunskapsresultat. Om lärarna gång på gång upplever att de ifrågasätts och hängs ut på det sätt som Anders Borg och Jan Björklund för närvarande gör kommer lärarflykten att eskalera och den allt snabbare sjunkande attraktiviteten för yrket göra det alltmer svårrekryterat till lärarutbildningarna.
Det finns däremot inslag i det senaste alliansutspelet som är goda. Ett är initiativet att göra allt mer av de nationella proven möjliga att rätta digitalt, och att de delar som bedöms möjliga och lämpliga ska rättas externt. Detta för att öka kvaliteten och likvärdigheten i bedömningen av de nationella proven. Det finns all anledning att överväga sådant eftersom det också skulle medföra lättnader i arbetsbörda för den enskilde läraren. Även det nya kunskapsmål som alliansledarna föreslår för årskurs ett och som innebär att eleverna ska kunna läsa och förstå enklare texter är mycket bra. Läsförståelse är nämligen en av nycklarna till vidare kunskapsinhämtning för eleverna. Detta kan inte nog poängteras.
Nu får man bara hoppas att Jan Björklund och de övriga alliansledarna besinnar sig och tar sig en funderare över hur man ska bete sig för att få svenska lärare att återfå glädjen i sitt yrke och få dem att känna sig betrodda som yrkesmänniskor. Här har alliansen en läxa att göra. Kanske de borde passa på och nyttja RUT-avdrag för den läxhjälp de så uppenbart är i skriande behov av.