Visbyvecka med doft av valrörelse
ALMEDALEN. En sommarvecka i Visby är bokad för politik och samhällsfrågor. Det började en gång med Olof Palme på ett lastbilsflak 1968 och är idag en institution i sommar-Sverige. Ibland ifrågasatt, men aldrig uträknad.
Mona Sahlin gav en del klara besked vid sitt Almedalsframträdande. Dels att FRA-lagen ska rivas upp, dels att fastighetsskatten ska ses över. Allt medan alliansregeringen tog det stora beslutet att utreda Konkurrensverket.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Då och då sker också utspel som haft betydelse för svensk inrikespolitik. Årets upplaga hamnade någonstans mitt emellan.
Alla partiledare fanns på plats, vilket brukar vara ovanligt ett mellanvalsår. Man behöver bara påminna sig om att statsminister Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson inte dök upp i Almedalen 2007, men nu fanns båda med med och de ska tydligen också komma 2009.
Valåret 2010 lär ingen heller missa.
Den sedvanliga allianssamlingen blev dock bara en gäspning. De borgerliga sympatisörer som hade förväntat sig någon form av utspel eller nytändning måste ha blivit grymt besvikna. De fyras framträdande blev en antiklimax. Med en inflation på 4,3 procent och en lågkonjunktur på väg så hade man förväntat sig mer än att det stora utspelet var att de fyras gäng vill utreda Konkurrensverket. Tablå!.
Ska man fortsätta göra ett snabbokslut över årets politikervecka i Visby är det några saker som stack ut mer än andra. Mona Sahlin börjar bli varm i kläderna som socialdemokratisk partiledare och kom nu med flera svar på frågeställningar om partiets politik som kommer att få bäring på valet 2010.
Mona Sahlin presenterade ett bra traditionellt linjetal var vad vi fick höra. För socialdemokraterna gäller det att fortsatt formera den nya politiken. Vilka blir de tydliga alternativen till högeralliansens systemskiftespolitik? Förhoppningsvis ger de många rådslagen, och partikongressen 2009, de tydliga svar som många efterlyser.
Ytterligare något som är mer än anmärkningsvärt är att högeralliansen som sprang benen av sig under Almedalsveckan valåret 2006 var så vaga och svaga, men det blev ju en bild på de fyra tillsammans, men det är det enda jag kommer ihåg som hade något innehåll.
Årets Almedalsvecka visade ånyo att den politiska enigheten inom högeralliansen inte är så tät som regeringens pr-apparat vill få oss att förstå. Det finns många skiljelinjer. Det är märkligt att de fyra partierna inte tog fatt i möjligheten att åter visa upp den sammanhållning som man säger vara så viktig.
Alliansregeringen har haft regeringsmakten i snart två år, men redan finns vissa sprickor i fasaden. Nu kan det förstås vara så att de fyra borgerliga partiledarna, som bildar basen i alliansregeringen, har fullt upp med att regera. De kanske redan är för ansträngda efter de många impopulära beslut som regeringen hittills genomfört för att kunna le riktigt hjärtligt tillsammans igen.
Ytterligare en sak som kan noteras från Visbys horisont är att det aldrig förr varit så många seminarier som under denna Almedalsvecka.
Nära 700 stycken. Som handlat om allt från FRA, ekonomi till idrott.
Organisations- och politiker-Sverige har tillsammans med några hundratal journalister haft sin stora firmafest. Mycket har sagts.
Mycket har diskuterats. Somt kommer att påverka den politiska utvecklingen, det mesta kommer att försvinna på hälleberget och i glömska.
De senaste åren har politiken fått maka åt sig lite grann sig i Visby.
När sommargotlänningen Olof Palme inledde sina Almedalstal i slutet på 1960-talet var han ensam. Snart ville alla partiledare vara med.
Almedalen gör att debatten hettar till även under ett mellanvalsår.
Det är inte fel.