Jag blir alltid lika glad när jag får reaktioner på det jag skriver och det jag gör. Det är på så vis jag kan få veta vad ni som läsare tycker och tänker. Det här har jag sagt förr och det kommer jag att säga många gånger till. Ni kommer säkert att tycka att jag är tjatig till slut. Men för mig är det denna kontakt helt nödvändig, och därför kommer jag att fortsätta be er att höra av er genom att hugga fast mig när ni ser mig på Coop, på gatan eller där ni råkar möta mig. Ni ska inte fundera på om det passar eller inte. Skulle det av någon anledning inte alls passa just då så talar jag om det och då hörs vi av vid ett senare tillfälle. Men för det allra mesta så funkar det alldeles utmärkt just där och då. Vill ni kontakta mig på annat sätt så är ni självklart lika välkomna att göra det på det sätt ni önskar. Ett telefonsamtal, ett mejl eller ett vanligt brev funkar lika bra.
Allra gladast blir jag ju om det finns någon möjlighet för mig att komma i kontakt tillbaks för att kunna ge respons tillbaks. Det känns lite trist när man får anonyma brev och inte kan ta kontakt med brevskrivaren för att visa att man funderat över det som brevskrivaren fört fram.
Just nu har jag ett anonymt brev i tanke, och där jag gärna skulle velat visa brevskrivaren att jag läst breven noga och verkligen funderat över vad de skriver. Temat för det ena brevet var "den lilla människan" och politiker som dels glömmer vilka de representerar, dels att de är för dåliga att lyssna just på "den lilla människan". I brevet kan man läsa: "Ett annat dilemma som politiker (även du) har att brottas med är ju det här med att ni så ofta vill tala om för den ’lille’ människan vad som är bäst. Skulle vara uppfriskande om man ifrån landstingsråden och även dig fick höra eller läsa att ’vi’ måste lyssna mer och försöka ta till oss vad de ’små’ människorna tycker. För visst är det ju så att de som har så att säga kommit upp sig genom val, per automatik alltid sedan vet bäst och därmed slutar lyssna på den ’lille’."
För mig är det viktigt att få delta i samtal med er läsare så jag har en chans att veta vad ni tycker och vad som är viktigt i er vardag. Jag brukar försöka påminna mig om att det finns en anledning till att jag har två öron och en mun. Det hoppas jag att ni som mött mig öga mot öga också har känt. Att få chansen att lyssna och samtala är enormt viktigt för att jag ska kunna klara mitt uppdrag. Därför tackar jag i princip också alltid ja till de inbjudningar som innebär att jag får chansen att möta människor. Så vill ni att jag ska komma och möta er så blir jag väldigt glad. Kanske sedan just mötet med dig eller med er leder fram till en ledarartikel längre fram.
I min roll som "tyckare" kan det nog uppfattas som att jag alltid har färdiga åsikter om allt och att jag kanske vill pracka på er dessa åsikter, men så behöver det inte vara. Det är ju också så att jag vill utmana er som läsare så att ni själva börjar fundera över olika frågor och kan bilda er en egen uppfattning. Det kan till och med vara så att jag ställer saker på sin spets för att reta upp er så att ni reagerar och helst av allt kanske också agerar. Men åsikter måste jag leverera. Det är mitt uppdrag. En ledarsida utan åsikter vore ingen ledarsida.
Så det kanske är tur att jag har en mun också, inte bara två öron.