Verkligheten talar för s-regeringen
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Nära nog alla experter är också överens om att kulmen i den här högkonjunkturen kommer i höst eller vinter. Men gör också prognosen att år 2007 kan förväntas bli nästan lika bra år som 2006 eller en fortsatt BNP-tillväxt med cirka tre procent också under nästa år.
Vore det inte för arbetslösheten - nu äntligen på väg att sjunka - så vore väl regeringen Perssons återval det mest troliga i höstens val. Men regeringens lite för senfärdiga agerande i arbetslöshetsbekämpningen under framför allt fjolåret var ett misstag och gör att valet nu ser ut att bli tämligen jämnt, om än med en trolig övervikt för vänsterblocket.
Särskilt som nu inte bara SCB utan till exempel även Länsförsäkringar i sin framåtblickande konjunkturprognos visar tillförsikt för svensk ekonomis del även in på år 2008. Samtidigt passar man på att ge Riksbanken en sannolikt inte helt obefogad känga för dess ständiga tal om inflationsrisker och höjda räntor.
"Inflationsriskerna är överdrivna och underliggande fundamenta fortsätter att tala för en positiv konjunkturbild de närmaste åren", skriver Länsförsäkringars chefsekonom Marie Giertz.
Det statliga, boräntepressande bolåneinstitutet SBAB - som högeralliansen vill sälja ut - kom också häromdagen med en positiv prognos. Där skriver man att "samtliga bitar i en högkonjunktur är på plats när nu också sysselsättningen ökar. Den möts dock av ett ökat arbetskraftsutbud, vilket begränsar inflationstrycket."
Bolåneinstitutets ränteanalytiker Tomas Pousette är inte heller han särskilt imponerad av Riksbankens räntehökar. Han konstaterar: Ur ett strikt inflationsperspektiv, sett över de närmaste två åren skulle inte Riksbanken behöva höja styrräntan förrän 2008.
Med en ekonomi som växer snabbare än i både USA och i "gamla" EU:s femton länder, så har den Reinfeldt-ledda högeralliansen trovärdighetsproblem med sin verklighetsbeskrivning inför kommande val. Rimligen har den bristande trovärdigheten i deras valpropaganda sannolikt redan spelat en roll för att socialdemokratin förstärkt sina opinionssiffor med fem procentenheter i vår och nu ser ut att dra ifrån ytterligare.
Den svenska välfärdsmodellen - med relativt höga skatter och stor inkomsttrygghet vid sjukdom och arbetslöshet etcetera har kunnat klara en bättre ekonomisk tillväxt än de flesta andra, jämförbara konkurrentländer. Sådana realiteter brukar tala till socialdemokraternas fördel i val. Sannolikt så också nu i höst.
Ty det lär nog inte, när det kommer till kritan, vara helt enkelt att vinna ökat väljarstöd för ett budskap som går ut på att det går och framför allt kommer att gå dåligt för Sverige om vi inte börjar tillämpa högerns och politiserande näringslivsdirektörers modell om sämre anställningstrygghet, större löneskillnader, fler låglönejobb, lägre a-kassa och lägre sjukersättning.