USA är det land i världen som satsar mest på hälso- och sjukvård. Enligt samarbetsorganisationen OECD:s senaste siffror gick 17,7 procent av BNP i USA till vården 2011. Samma siffra i Sverige var 9,5 procent, d v s nästan bara hälften. Nu säger ju detta mått långt ifrån allt.
Vi vet att sjukvården i USA är mycket ojämnt fördelad. Här finns utomordentlig vård för den som har råd, på samma gång som miljoner amerikaner – trots Barack Obamas reform - fortfarande saknar tillgång till fri sjukvård. Vi svenskar vill gärna tro att vi har världens bästa sjukvård. I vissa avseenden är det nog fortfarande så. Men sanningen är att vi i flera avseenden halkat efter.
När det t ex gäller sjukvårdens andel av BNP i Sverige har den visserligen vuxit något men mindre än i andra länder. Också i andra hänseenden visar sig vårdorganisationer i andra länder ha kommit längre. Ett sådant exempel finns faktiskt i USA: Vårdföretaget Kaiser Permanente har lyckats kombinera goda medicinska resultat med låga kostnader.
Kaiser är ett privat företag som arbetar efter non-profit-principen. Vinsten återinvesteras i verksamheten. Företaget har drygt 9 miljoner försäkringstagare, d v s lika många patienter som samtliga svenska landsting tillsammans.
Vid ett seminarium i Almedalen berättade Kaiser Permanentes VD Bernard Tyson om varför företaget är så framgångsrikt. En förklaring är den konsekventa fokuseringen på patienten. Men säger inte alla det, även i Sverige, att patienten står i centrum? Jo, men Kaiser bygger hela sin verksamhet på ett patientänkande. Målet är att skapa bästa möjliga hälsa för patienten per insatt krona.
Istället för att mäta operationer, sängplatser eller antal behandlingar, som i Sverige, bygger Kaisers ersättningssystem på hela den tid och alla de resurser som krävs för att återställa patienternas hälsa, det vill säga att alla åtgärder i vårdkedjan räknas oavsett det är på en vårdcentral eller på ett sjukhus. Det synsättet stimulerar till samarbete.
Ryggraden i verksamheten är en stor investering i ett mångsidigt IT-system. Via det får patienterna direktkontakt med sin läkare, ta del av provsvar och ställa frågor. I år väntas antalet e-besök hos Kaiser nå upp till 20 miljoner. Tid sparas för både patienten och vårdföretaget.
Journalerna är naturligtvis upplagda elektroniskt och kan nås av alla berörda i vårdprocessen. Läkare får stöd av systemet i sitt diagnos- och behandlingsarbete. Data från systemet används också till utveckling och förbättring av vården. Man får svart på vitt på vad som fungerar och vad som inte fungerar. Genom långsiktiga investeringar i t ex IT och förebyggande insatser sänker man sina framtida kostnader.
Kaisers exempel bör ge svenska sjukvårdspolitiker ett och annat att fundera över. Och det kan inte hjälpas - i detta sammanhang känns debatten om vinster i vården långt borta.