Varför satsa på jobben?
ARBETSLÖSHETEN. Varför satsar regeringen på arbetsmarknadspolitiska åtgärder när svensk ekonomi går på högvarv? Den frågan ställdes i TV-Aktuellt häromkvällen. Det enkla svaret är förstås att arbetslösheten, trots strålande tillväxt, fortfarande är hög.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
"Det är lätt att få intrycket att det mest handlar om att pressa ned den öppna arbetslösheten för att få justera statistiken inför valrörelsen."
Och visst är det ovanligt att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna växer i en högkonjunktur. Lika ovanligt som det är att sysselsättningen dröjt så länge i uppgången. Att regeringen då satsar på att få framför allt de långtidsarbetslösa i jobb är därför inte alls märkligt.
Den borgerligas nedlåtande attityd till plusjobben visar att de inte förstår vilken påfrestning långvarig arbetslöshet innebär, för den enskilde individen såväl som för samhällsekonomin. Ju längre tid en person befinner sig i arbetslöshet desto större är risken att han eller hon blir kvar där. Inom arbetsmarknadsforskningen talas om "hysteresis", det vill säga att arbetslösheten fastnar på en högre nivå.
Det leder till att arbetsmarknad och lönebildning fungerar sämre och att räntorna måste höjas tidigare. Därför tjänar varje åtgärd som bryter arbetslöshetens passivitet snabbt in satsade pengar. Plusjobben erbjuder människor en brygga tillbaka till arbetsmarknaden. Samhällsekonomiskt är det en investering snarare än en utgift.
Konjunkturinstitutets chef Ingemar Hansson varnar för att om volymen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder blir väldigt hög nästa år då kan det bli svårare för företagen att få tag på arbetskraft. Men KI:s egen konjunkturrapport visar samtidigt att talen som anger brist på arbetskraft fortfarande är låga. Det finns alltså gott om lediga resurser på arbetsmarknaden i år.
För övrigt förvånas jag över slappheten i Aktuellts presentation av inslaget. Studioreportern talade om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som "Ams-jobb". Vad är det för något? Vet man inte att mer än hälften av Ams åtgärder är utbildning och att en hel del jobb finns i privata företag med anställningsstöd?
Den grodan är tyvärr inte det enda exemplet på Aktuellts slirande med orden. Några dagar tidigare kommenterade Erika Bjerström den franske presidenten Jaques Chiracs tal om förslaget till försämrat anställningsskydd för ungdomar:
"Den här lagen har prövats på andra sätt i andra länder, bland annat Danmark och Storbritannien och har nästan halverat ungdomsarbetslösheten. Så om regeringen kan rida ut det här och visa att lagen faktiskt fungerar så är detta på sikt kanske det bästa."
Påståendet om försämrat anställningsskydd för ungdomar i Danmark är gripet ur luften, och naturligtvis därmed också att det skulle förklara den markant lägre ungdomsarbetslösheten i Danmark.
Är valfebern på väg in i nyhetsstudion?