Vårdval i primärvården hot mot likvärdig vård?

VÅRDEN. Att fritt få välja vårdgivare inom primärvården framställs av många som en mirakelkur som förbättrar vårdkvaliteten. Men frågan är om det fria vårdvalet är ett hot mot en likvärdig vård i vårt län?

I ett system med fritt vårdval inom primärvården får du själv välja vårdgivare och din vårdpeng följer med till den nya vårdgivaren. Flyttar många vårdtagare från en vårdcentral tappar denna stora resurser och vården för kvarvarande vårdtagare kan bli lidande.

I ett system med fritt vårdval inom primärvården får du själv välja vårdgivare och din vårdpeng följer med till den nya vårdgivaren. Flyttar många vårdtagare från en vårdcentral tappar denna stora resurser och vården för kvarvarande vårdtagare kan bli lidande.

Foto: Bertil Ericson / SCANPIX

Piteå2009-09-09 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det finns självklart fördelar med ett fritt vårdval inom primärvården. Det ska inte förringas. Vårdgivare, såväl landstingsägda som privata, kommer att tvingas att tänka mer "kundorienterat" och anpassa verksamheten efter vårdtagarnas önskemål, exempelvis angående öppettider etcetera för att behålla vårdtagare. Detta kommer med all sannolikhet att förbättra tillgänglighet och service för dig som patient.
I befolkningstäta områden kommer det säkerligen att bli ett krig om vårdtagarna, och vårdgivarna kommer att göra allt de kan för att just du ska lista dig hos dem så att de får dig i sin "kundstock" och erhåller din vårdpeng. Men hur kommer det att bli i glesbygden. Kommer valmöjligheten överhuvudtaget att finnas? Och till vilket pris? Och kommer vi att kunna behålla en likvärdighet i vården? Detta är frågor som måste lyftas och diskuteras.

Det finns faror i systemet som få förespråkare av det fria vårdvalet vill tala om. Det är bland annat situationen på de orter som har stor andel invånare med arbete utanför den egna kommunen. Risken är stor att de många av dessa kommer att lista sig på en vårdcentral på den ort man arbetar. Detta är ju helt naturligt och fullständigt rationellt. Men effekten blir att vårdpengen överförs från den egna ortens vårdcentral, vilket kan leda till resursbrist på hemorten. För en kommun som Arjeplog skulle detta kunna betyda förlorade resurser motsvarande 1-2 distriktssköterskor.
En fråga som man också måste ställa sig är vilka vårdtagare som kommer att utnyttja det fria vårdvalet och hur detta kommer att påverka resursfördelningen. Det fria vårdvalet kommer i högre grad att nyttjas av yrkesverksamma, aktiva och i huvudsak friska människor, medan äldre, och multisjuka med stora vårdbehov, i högre grad kommer att förbli passiva. Dessa vårdtagare får automatiskt närmaste landstingsdrivna vårdcentral som vårdgivare. Detta kan komma att innebära skillnader mellan olika vårdcentraler, och olika vårdgivare, när det gäller såväl resurser som vårdtagarnas behov.

Effekten kan på vissa håll bli förödande. Vårdtagare, på vårdcentraler i utpendlarområden, riskerar att få en sämre vård om många pendlare väljer att lista sig på annan ort. Samma risk finns för personer på vårdcentraler med hög andel personer med stora vårdbehov, om inte resursfördelningsmodellen tar hänsyn till sådana faktorer utan endast bygger på fördelning utifrån listning. Alternativet till neddragningar på dessa vårdcentraler är att landstinget måste gå in med kompensation. Risken finns att effekten blir högre kostnader för landstinget.

Frågan blir följaktligen om vi ska ha en solidarisk fördelning av de gemensamma vårdresurserna för att åstadkomma en likvärdig vård i hela vårt län, eller om vi ska acceptera att vårdresurserna följer patienten fullt ut i ett fritt vårdval. Och hur ska vi i så fall säkerställa vårdkvaliteten för multisjuka och boende på orter där effekterna av vårdvalet blir resursbrist?
Läs mer om