Varannan kommun i kris
Kommunkris Den ekonomiska krisen slår hårt mot landets kommuner. Mer än varannan kommun kommer att visa minusresultat nästa år. Ja, många redan i år. Allt medan regeringen avvaktar.
Kommunminister Mats Odell tycks föredra en låt-gå-politik istället för att ge stöd till de kommuner som har svårt att få ekonomin att gå ihop.
Foto: SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
lagen. Kommuner får inte gå med underskott.
Nu kräver allt fler kommuner och landsting en signal från regeringen om höjda statsbidrag eller någon annan form av ekonomiskt stöd. Det är kanske läge att tillfälligt förändra lagen om balanskrav, där debet och kredit måste gå ihop.
Många av landets kommuner anstränger sig för att få en budget där allt går ihop. Ofta av optimism, eftersom förutsättningarna att lyckas få en budget i balans är svår och i vissa kommuner omöjlig. För att lyckas krävs besparingar och då handlar det om att slimma verksamheter som barnomsorg, skola och äldrevård.
Redan ökar varslen om uppsägningar i allt snabbare takt i landets kommuner. Grunden i vår välfärd riskerar att urholkas. Det handlar om skola , vård och omsorg som får det svårare att klara sina uppgifter när allt färre måste göra allt mer.
Vad säger då kommunminister Mats Odell (KD): Varje kommun har har ett ansvar att följa balanskraven, så låter det. Ja, men hur? När ekonomin viker. Inte ett ord om att hans regering ska göra
något för att förbättra för kommunerna. Det går aldrig att spara sig ur en kris. I stället krävs en
offensiv politik. Odell har en del att bevisa.
Högeralliansen tycks inte bry sig om kommuner och landstings ekonomiska problem.
Inget har avhörts för att stärka kommunernas möjlighet att klara den grundläggande välfärden. Något de ska vara garanter för. Barnomsorg, äldreomsorg och skola måste klaras, men med den starkt ökande arbetslösheten blir dessutom försörjningsbidrag en allt tyngre kostnad för de flesta av landets kommuner. Inte minst i kommuner i glesbygd. Vi vet
redan att minst 15 000 jobb är på väg bort från kommuner och landsting bara i år, och fler kan det bli 2010.
Varje krona satsad på kommunerna får i förlängningen effektiv träff på den svenska ekonomin till skillnad från skattesänkningar. Pengar till kommunerna leder inte till stora importökningar eller till passivt sparande utan räddar
direkt jobben och servicen inom välfärden som i sin förlängning skapar inhemsk efterfrågan.
Till och med det borgerliga ledda SKL inser numer lägets allvar kräver därför omfattande statliga kommunsatsningar. När ska
regeringen vakna?
De äldre blir allt fler medan människor i produktiv ålder minskar och därmed skattebaserna. Många av landets kommuner har under flera år klarat tunga sparbeting utan att ha lyckats säkra förutsättningarna för en långsiktig trygg ekonomisk utveckling. Marginalerna är ibland ytterst små från en hygglig ekonomi till obalans. Detta är oroande i kristider. Vi vet att en äldreboom med skarpt ökande vårdkostnader är i snabbt antågande.
Ska Sverige i en framtid kunna få en varaktigt hög tillväxt gäller det att hela vårt land är attraktivt för människor att arbeta, bo och studera i, men högeralliansen har ingen tydlig politik på detta område.
Det handlar mer om en "låt gå-politik", där den som har de bästa resurserna får de bästa förutsättningarna medan andra hamnar allt mer hamnar på efterkälken. Inte minst i glesbygd. Reinfeldt håller hårt om de kommuner som redan är starka, men lägger inget i vågskålen för de kommuner som har problem. Vi har fått ett delat
Sverige med moderat profil. Och det på kort tid.