Året började inte bra. Det sunnitiska Saudiarabiens avrättning av bland andra en känd ledare för landets förtryckta shiitiska minoritet, var en provokation mot den spirande fredsprocessen i Syrien, som det shiitiska Iran dessvärre hakade på. Frågan är om FN-medlaren Staffan de Mistura kan förmå de två länderna att sätta sig vid förhandlingsbordet igen.
Men det finns mer att oroa sig för inför 2016:
Närområdet. Fortsätter spänningen att öka i Östersjöområdet? Håller vapenvilan i Ukraina, eller blossar striderna upp igen? Reser sig ryssarna, eller fortsätter de att krypa för Putin? Det är val till Rysslands parlament, duman, i år - på Putins villkor förstås och hans nickedockor lär bli omvalda. När vågar sig oppositionen ut på gatorna igen?
Flyktingarna. Tar flyktingströmmen fart igen till våren, och hur många når Sverige? Beror i första hand på vad som händer i Mellanöstern, men också vad EU och FN gör. En bättre finansiering av FN:s flyktingprogram, kunde förbättra villkoren i flyktinglägren i Jordanien, Libanon och Turkiet, och få fler flyktingar att stanna där i stället för att ge sig iväg till Nordeuropa, där de får de allt svårare.
Mellanöstern: Kommer förhandlingarna om Syrien verkligen igång i slutet av januari, och hur stor är chansen att de leder till fred? Det är ett ormbo av lokala, regionala och globala motsättningar som ska redas ut. Viljan såg ut att finnas tills avrättningen av bland andra oppositionella shiiter skärpte de religiösa motsättningarna i Mellanöstern, och fick de för kritik känsliga saudiska ledarna att bryta de diplomatiska förbindelserna med Iran.
Europa: EU står inför jättelika utmaningar under 2016. EU:s flyktingspolitik har kraschat, och med den Dublinförordningen och Schengenavtalet. Europas regeringar tävlar i att resa stängsel och skrämma bort flyktingar. Den bärande principen om fri rörlighet i Europa håller på att sättas ur spel. EU måste samla sig kring en gemensam flyktingpolitik, och snabbt sätta den i verket.
Därtill hotas demokratin i Europa både av högerpopulistiska rörelser och ultranationalistiska och auktoritära regeringar i Polen och Ungern. EU måste reagera med kraft mot dessa tendenser, innan det är för sent. Och till sist: Vi behöver ett starkare EU, inte ett svagare. Säg nej till britternas krav på ett EU à la carte! Låt dem hellre lämna unionen!
Terrorismen: Att fördriva terroristsekten IS från de vidsträckta områden den idag håller i Syrien och Irak, kommer att ta tid. Fördrivs IS från Mellanöstern, kommer sekten att dels omgruppera till Nordafrika, dels sprida ut sig i världen genom att skicka hem en del krigare. Det ökar risken för nya terrordåd i Europa, och på andra håll.
Globala frågor: Spänningen mellan USA och Ryssland minskade något under hösten. Men Putin är oberäknelig, och i USA är det valkampanj. Primärvalen drar igång i februari, och en ny president väljs den 8 november. Hon/han tillträder visserligen först i januari 2017, men valkampanjen i sig och att USA:s näste president kan komma att heta Donald Trump, gör osäkerheten i världspolitiken extremt stor under det närmaste året.
Viktigast under 2016: Att vapnen tystnar i Syrien, så att livet där kan återgå till det normala. Att Europa kan hålla samman och reda ut flyktingmottagandet. Att större terroristdåd kan avvärjas. Och att inga nya krig startas någonstans i världen. 16 miljoner barn föddes i fjol i en krigszon, med allt vad det innebär. 30 miljoner barn var på flykt undan konflikter. Dessa siffror måste vända neråt under 2016!