Vad är det som händer i Arjeplog? Det är frågan som måste ställas i skenet av de massavhopp från politiska uppdrag som Arjeplog skakas av. Avhoppen är många och dessutom sker en del av avhoppen från blytunga uppdrag. Att socialnämndens ordförande Bo Åberg och vice ordförande Tone Bornö väljer att lämna sina uppdrag vid samma tidpunkt är minst sagt uppseendeväckande. Avhoppen torde skaka det socialdemokratiska partiet, speciellt med tanke på den kritik som skymtar fram mot det egna partiet och dess yttersta ledning.
I en intervju med Nyheter i Norr:s reporter Bertil Sundkvist, publicerad här i Piteå-Tidningen den 21 september, säger Tone Bornö: "Vi har ett stort ansvar i nämnden, men får inget veta. Jag läste om tillförordnandet i media. Vad får socialnämnden för funktion när kommunstyrelsen kör sina egna race." Bornö fortsätter: "Jag lämnar också partiet, och som det känns just nu så kommer jag inte tillbaks till politiken." Rykten gör även gällande att socialnämndens ordförande Bo Åberg avser att lämna det socialdemokratiska partiet efter sitt avhopp. Men detta rör sig om obekräftade uppgifter.
Det är inte bara Socialdemokraterna i Arjeplog som drabbas av avhopp från politiska förtroendeuppdrag. Vid det nästkommande fullmäktigemötet kommer sammanlagt sju personer att beviljas entledigande från politiska uppdrag. Detta rör sig om förtroendevalda från såväl Socialdemokraterna, Vänsterpartiet som Centerpartiet. Uppgivenheten från oppositionshåll har under lång tid varit stor. Missnöjet med hur Socialdemokraterna hanterar den majoritetsställning man vann i det senaste valet är utbredd. Kommentarer av typen "Vad spelar det för roll om man engagerar sig när S bara kör sitt eget race och aldrig lyssnar" och "Så fort man vill ta upp en fråga så får man höra att det handlar om verksamhetsfrågor som inte angår oss politiker" är vanliga när man möter företrädare för oppositionen.
Det är tyvärr inte enbart bland de kommunalt förtroendevalda som missnöjet växer. Det råder också en utbredd uppgivenhet bland de socialdemokratiska partimedlemmarna. Många medlemmar har valt att inte längre gå på partiets medlemsmöten. "Vad spelar det för roll att jag går dit. Vi får ändå inget tycka" är tyvärr en alltför vanlig kommentar när man möter tidigare mycket aktiva socialdemokrater. Hårda ord från annars mycket lojala och engagerade partimedlemmar. När man sedan fortsätter: "Förresten, hur ska vi kunna tycka när vi inte vet vad vi ska tycka till om. Vi får ju aldrig veta vad som är på gång" blir problembilden än mer uppenbar.
Uppenbarligen jäser det ordentligt inom det politiska systemet i Arjeplog. Ett stort internt missnöje inom det socialdemokratiska partiet kombinerat med en utbredd uppgivenhet inom oppositionsledet är ingen bra utgångspunkt för det demokratiska arbetet i kommunen. Såväl kortsiktigt som långsiktigt är detta också ett hot mot det demokratiska systemet i kommunen. Det är nämligen nog svårt med nyrekryteringen till politiska uppdrag som det är, och sprids uppfattningen att det inte är någon idé att engagera sig så lär den inte underlättas.
Men vad är det då som händer i Arjeplog? Svaret är inte givet. Kanske är en del i förklaringen kommunens svåra ekonomiska situation. Det är nämligen oerhört slitsamt att hela tiden sitta och ta ansvar för en verksamhet med krympande resurser i kombination med ökande behov och krav. Ska man orka med detta krävs ett väl sammansvetsat lag som ger stöd åt varandra och som drar åt samma håll. Tone Bornös återhållsamma kommentarer i Bertil Sundkvists artikel pekar tyvärr mot att situationen är en helt annan. Då blir uppdraget ännu tyngre och mer svårhanterat, särskilt som fritidspolitiker.
Tyvärr verkar inte resursbristen vara hela förklaringen. Den sammantagna bilden pekar mot att det finns ett ledarskapsproblem såväl internt inom socialdemokratin i Arjeplog som inom det kommunalpolitiska systemet i Arjeplog. Här faller ansvaret tungt på arbetarekommunens ordförande Mats Abrahamsson och på kommunstyrelsens ordförande Britta Flinkfeldt Jansson i och med att de leder arbetet inom varsin gren och problem verkar finnas på båda arenorna.
När ett parti hamnar i den dominerande ställning som socialdemokratin gjort i Arjeplog måste det finnas en väl utvecklad fingertoppskänsla för hur man hanterar situationen. Här har socialdemokratin i Arjeplog uppenbarligen en hemläxa att göra. Den hemläxan kan inte arbetarekommunens ordförande och kommunstyrelsens ordförande göra ensamma. Här måste det till ett lagarbete av stora mått. De som är missnöjda med tingens ordning måste ta bladet från munnen och lyfta upp vad man är missnöjd med så att partiet kan ta itu med de problem som finns. Om man i stället ställer sig tyst vid sidan av tar man inte ansvar - varken för socialdemokratin eller för det demokratiska systemet i stort.
På måndag samlas det socialdemokratiska partiet till ett medlemsmöte för att diskutera problemen. Det är en bra början. Men för att partiet ska kunna fortsätta vara trovärdigt som bärande parti i kommunen måste den reningsprocess som nu ska inleds präglas av stor öppenhet och respekt för varandra. Det finns ingen poäng i att hudflänga varandra och söka några syndabockar. Nu måste fokus ligga på framtiden, på hur man ska förbättra beslutsprocesser, på hur man ska kunna skapa en bättre politisk kultur i kommunen och framför allt på hur medborgarnas inflytande ska kunna utvecklas och fördjupas.
Klarar man inte detta är det inte bara Socialdemokraterna i kommunen som befinner sig ute på ett gungfly, utan också hela det demokratiska systemet i Arjeplog. Därför måste alla nu besinna sitt ansvar och arbeta konstruktivt för att återupprätta det politiska systemet i kommunen.