Ute blåser vänstervind
NYTÄNKANDE. Man talar inte längre om de finansiella marknaderna behöver regleras utan om hur regleringen ska utformas. Flera debattörer vill begränsa de internationella kapitalrörelserna. Tron på den fria marknaden har fått sig en knäck.
Finanskrisen har gett tron på den fria marknandens självläkande krafter en rejäl knäck.
Foto: TOMAS ONEBORG / SVD / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I decennier har vi hört mantrat från marknadskramarna. Trots många dikeskörningar (tänk bara på den svenska bankkrisen, Asien-krisen och IT-bubblan) har dessa uppfattningar alltid varit starkt förankrade i näringsliv och finans.
Ända till dagens finanskris.
Plötsligt ifrågasätts tidigare etablerade sanningar även bland marknadsinriktade ekonomer, politiker och företagare.
Man talar inte längre om de finansiella marknaderna behöver regleras utan om hur regleringen ska utformas.
I Financial Times skrev tidningens ekonomiske kommentator Martin Wolf, till exempel: "Kom ihåg fredagen den 14 mars 2008; det var den dagen som drömmen om den globala fria marknadskapitalismen dog."
Deutsche Banks vd Joseph Ackerman erkände: " Jag tror inte längre på marknadens självläkande kraft."
Starka ord för att komma från sådana personer. Vad Martin Wolf syftade på var att den amerikanska centralbanken Fed (Federal Reserve) 14 mars gick in och räddade den amerikanska investmentbanken Bear Stearns.
Därmed utsträcktes den amerikanska statens ansvar för det finansiella systemet till att gälla inte bara stora banker utan även andra stora finansiella företag
Bear Stearns ansågs för stor för att gå omkull. En kollaps kunde ha hotat hela det finansiella systemet, ansåg Fed.
Men priset för detta skydd blir högt. Omedelbart växte kraven på att finansföretagen måste finna sig i ökad reglering.
Den amerikanske finansministern Henry Paulson har också signalerat ny lagstiftning som ska garantera finansmyndigheterna större insyn och klarare regler för ingripanden.
I den debatt som redan startat om hur de finansiella systemen ska förändras i framtiden framförs synpunkter som inte hörts på mycket länge. Flera debattörer vill begränsa de internationella kapitalrörelserna. De enorma strömmarna kan på kort tid slå ut finansföretag och destabilisera hela ekonomier.
Särskilt utvecklingsländer är utsatta och borde med hjälp av kapitalregleringar få möjlighet att skydda sig mot finansiella stormvindar, hävdar bland andra ekonomen Dani Rodrik.
Men sådana tankar har tidigare varit ett rött skynke för Internationella Valutafonden.
Många menar att de generösa bonussystemen varit en pådrivande faktor bakom kreditbubblan.
Systemet har premierat snabba klipp och riskfyllda placeringar utan hänsyn till det långsiktiga resultatet. När sedan bubblan sprack fick andra städa upp efter festen. En sådan ordning är inte längre hållbar, erkänner numera de flesta.
Finanskrisen har lett till mångmiljardförluster över hela världen. Många pensionssparares pengar har försvunnit ner i subprimelånens svarta hål.
Men en god sak har krisen fört med sig. Den har öppnat för förändringens vind. Och den blåser från vänster.