USA - ett fall för psykologen?
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Åsikterna går isär om huvudvida Obama gjort för mycket eller för litet åt landets problem, och om dessa problem kan skyllas på Obama eller inte. I allmänhet tycks väljarna komma ihåg att Obama ärvde finanskrisen från Bush, och att de jättelika bankstöds- och stimulanspaketen visserligen bekämpades frenetiskt av republikanerna (liksom allting annat Obama föreslagit), men stöddes av i stort sett alla experter på området.
Problemet är bara att dessa åtgärder inte "bitit" fullt ut. Banksystemet har rätats upp, bilindustrin har kommit på fötter och blomstrar näst intill igen och många jobb har - om än tillfälligt - räddats inom bygg- och samhällssektorn. Men i en konsumtionsdriven ekonomi som den amerikanska räcker det inte, om konsumenterna inte tror på framtiden och vågar sätta sprätt på egna och lånade pengar.
Det är ändå svårt att tro att den snabba högerkantringen i USA enbart är en fördröjd reaktion på finanskrisen, särskilt som republikanerna inte har några som helst recept på hur de ska få fart på ekonomin igen. Republikanerna som parti är inte heller särskilt populära, och de kandidater som de utsett inför höstens val ligger ofta långt höger om mittfåran i amerikansk politik. I normala fall skulle de inte ha en chans att bli valda.
Människor som drabbas av plötsliga identitetskriser brukar hänvisas till psykolog. Det kommer i alla fall att behövas sociologer, statsvetare och ekonomer för att analysera vad som hänt, om nu amerikanerna röstar som de ser ut att göra i höst. Kanske en och annan religionshistoriker också, eftersom vit kristen fundamentalism är en av drivkrafterna bakom den nya högerpopulismen som delvis har sin riktad udd mot landets och världens muslimer. I det läget passar det förstås bra att utmåla Obama som både rasist (påstås hata vita) och muslim.
Samhällsvetarna pekar på de fördjupade inkomstklyftorna i USA, som nästan utplånat den välmående arbetarklass som fanns i landet för 20-30 år sedan. Det är i så fall ödets ironi att denna effekt slår tillbaka mot en president som verkligen försökt göra något åt orättvisorna, till exempel genom sjukvårdsreformen. Liksom att populismen blomstrar under en president som sätter en ära i att behandla väljarna som tänkande varelser, inte som röstboskap.
Utrikespolitiken då? Bush jagades på slutet av Irakkriget. Det har Obama nu förklarat avslutat. Men 50 000 amerikanska soldater är kvar i landet och antalet kontraktsanställda (legosoldater) ska ökas. Situationen i Irak är långt ifrån normal och fler irakier flyr än återvänder. Sex månader efter senaste valet saknar landet ännu en folkvald regering.
Irak och Afghanistan har kostat och kostar fortfarande väldiga summor, utan att ge amerikanerna något tillbaka. Den senaste upptrappningen i Afghanistan var Obamas eget beslut. Obamas försök att personligen sparka i gång förhandlingarna mellan Israel och palestinierna kan, om de mot förmodan skulle bli framgångsrika, tidigast ge poäng i presidentvalet 2012.
Hösten verkar med andra ord vara körd för Obama, men han kommer säkert tillbaka. Även om han får arbeta med en ännu motsträvigare kongress resten av sin valperiod.