Upphandlingar som blöder pengar
UPPHANDLING. Under sommaren har två rapporter kring offentliga upphandlingar uppmärksammats. Dessa studier visar dels att var fjärde lokal beslutsfattare är beredd att bryta mot lagen om offentlig upphandling, dels att offentliga upphandlingar ofta är av sådan kvalitet att de ofta leder till onödigt höga kostnader.
En studie gjord av forskaren Per Molander pekar på stora brister i offentliga upphandlingar vilket i sin tur leder till högre kostnader än nödvändigt. Samtidigt visar en annan studie att var fjärde högre tjänsteman och politiker på kommunnivå är beredd att bryta mot LOU för att gynna lokal företag.
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
(Expertgruppen för studier i
offentlig ekonomi) i form av granskning av 125 upphandlingar gjorda under 2008 pekar på att stora summor pengar går förlorade i form av överkostnader vid statliga och kommunala upphandlingar.
I många fall genomförs
direktupphandlingar när så inte är tillåtet, felaktigheter och slarv
förekommer vid sammanvägningar av pris och kvalitet och det finns även tecken som tyder på att mind-
re och mer okända leverantörer väljs bort.
Molander går i sin rapport så långt att han ifrågasätter den mest tillämpade metoden vid upphandlingar, nämligen den att väga samman pris och kvalitet. Han ser
metoden som felaktig och att den leder till onödigt höga kostnader.
I den andra studien, gjord vid Växjö universitet inom ramen för ett forskningsprojekt kring korruption, konstateras att var fjärde högre tjänsteman och politiker är beredda att göra avsteg från LOU (Lagen om offentlig upphandling) för att gynna lokala företag även om andra leverantörer uppfyller ställda krav till lägre kostnad.
Dessa siffror kan inte ses som annat än alarmerande.
Sammantaget finns det
anledning att reflektera över dessa två rapporter. Lagen om offentlig upphandling (LOU) tar sin utgångspunkt i att offentliga medel ska användas på mest effektiva sätt, och inte ska slösas bort
genom onödigt dyra upphandlingar. Detta synsätt är väl förankrat hos de svenska medborgarna. Samtidigt finns en vilja hos många tjänstemän och politiker att gynna lokala företag. En inställning som i sig är välmenande, och som nog uppfattas som positiv av den stora allmänheten . Dessa två synsätt, båda väl förankrade, kan hamna i direkt motsatsförhållande till varandra. Därför måste man skrapa på ytan och fundera över vilka effekter olika hantering av upphandlingar kan få, och vilka de långsiktiga konsekvenserna blir.
Även om det på alla sätt kan
synas behjärtansvärt och väl-
lovligt att gynna lokala företag måste man som politiker och tjänsteman inom det offentliga fundera över de långsiktiga konsekvenserna av ett sådant handlande. Att acceptera avsteg från LOU innebär att resurser förbrukas genom överkostnader i stället för att användas till att förbättra kvaliteten i kärnverksamheterna. Är man beredd att frångå LOU är man också beredd att vika från synsättet att skattemedel ska användas på mest effektiva sätt. I förlängningen kan detta vara förödande.
Den rimliga slutsats man kan dra av Molanders rapport är att det måste vara av intresse för samt-liga offentliga aktörer att optimera sina inköpsfunktioner.Detta skulle med säkerhet frigöra resurser.
Här i Piteå älvdal finns goda
exempel från Arvidsjaurs kommun som genom sin upphandlingsfunktion sparat en hel del pengar. Frågan är om inte kommunerna i Piteå älvdal skulle gå längre än så och skapa en gemensam upphandlingsfunktion för alla fyra kommuner. På så sätt borde man kunna bygga upp ytterligare kompetens inom inköpsområdet och kunna förbättra upphandlingarna så att kostnader kapas. På köpet får man också ökade upphandlingsvolymer vilket också kan bidra till sänkta kostnader, Frågan är bara om lokala tjänstemän och politiker kan stå emot de påtryckningar som finns att gynna lokala företagen till priset av överkostnader?