Att den svenska bostadsmarknaden gått på högvarv de senaste åren har knappast gått att undgå. Priserna har nått allt högre nivåer och allt fler har börjat frukta att en bostadsbubbla skulle uppstå. Behovet av att kyla ner fastighetsmarknaden fanns, och det nu införda bostadslånetaket verkar ur det hänseendet också ha fungerat som tänkt.
Men det finns svaga grupper på svensk bostadsmarknad som har kommit att hamna i en än svagare position tack vare det införda bolånetaket. För den som inte redan är inne på marknaden, och således redan har en bostad som kan användas till insatsen i den nya bostaden fungerar det nu införda bolånetaket som ett hinder för dessa att ta sig in på bostadsmarknaden. Dessa är helt och hållet hänvisade till de hyresrätter som finns. Hyresrätter som dessutom i allt högre takt omvandlas till bostadsrätter.
Detta gör det allt svårare för de som ska inträda på bostadsmarknaden, och då framför allt ungdomar och andra kapitalsvaga grupper, att få en bostad, i alla fall i de expansiva regionerna. Man får börja med att hoppa från andrahandskontrakt till andrahandskontrakt i jakten på ett hett åtråvärt förstahandskontrakt. Samtidigt ska du försöka spara om du en gång i framtiden ska kunna ta dig in på bostadsmarknaden och kunna erlägga den handpenning som behövs.
Är detta verkligen så vi vill att svensk bostadsmarknad ska fungera? Nej, självklart inte. Det måste vara möjligt för människor att få en bostad även om du inte har ett eget kapital som gör att du kan klara av att lägga in en hög handpenning vid ett bostadsköp.
Det krävs därför en satsning på byggande av fler hyresrätter så att den som inte vill eller kan köpa sin egen bostad också har möjlighet att få ett boende värt namnet. Vi kan inte tvinga ungdomar att bo kvar hemma långt upp i åldrarna för att de inte får en egen bostad som de har råd med. De unga får inte bli chanslösa på bostadsmarknaden.
Den svenska bostadspolitiken måste återupprättas. Marknaden har visat att den inte förmår klara en bostadsförsörjning för alla. Då måste samhället gå in med åtgärder som säkerställer de svagas ställning på bostadsmarknaden. I grunden handlar det om att det behövs fler hyresrätter på marknaden. För att kunna stimulera att fler hyresrätter byggs, och då främst billigare hyresrätter som gör det möjligt för ungdomar att få en första egen bostad måste någon form av statliga subventioner återinföras. Det är också betydelsefullt att man eftersträvar områden med blandade boendeformer så att boendesegregation kan motverkas. Det är därför ett viktigt mål att vi uppnår en bostadsmarknad i balans med god tillgång till såväl hyresrätter och kooperativa hyresrätter som bostadsrätter och bostäder med äganderätt.
En ung människa som är i färd med att bygga upp sitt liv måste också ha rätt att kunna få en egen bostad till en rimlig kostnad. Allt annat är ett misslyckande för vårt samhälle. Det är en av de största utmaningarna på det bostadspolitiska området. Här krävs snabba och kraftfulla beslut. Det tar ändå nog lång tid innan de unga får chans att se effekterna av besluten.