CHARLOTTE OLSSON: Tusen gånger starkare i skolan

Generellt sett så ser många människor tillbaka på sin tid i högstadiet med allt annat än lycklig nostalgi. Ingen vet riktigt vem de är men de går långt för att andra ska tro att de vet precis vad de sysslar med. Det är viktigt att passa in men det är lika viktigt att sticka ut, lagom mycket så klart. Det är lika verbalt som det är fysiskt, hotet i korridorerna. Det är ingen hemlighet att det är jobbigt att vara ung. I ökande takt är ungdomar beroende av antidepressiva medel för att ens klara sin vardag.
Om och om igen har skolan anklagats för att vara för flummig. Flera gånger påpekas det att skolan är till för kunskapsinhämtande och speciellt ämnet livskunskap har kritiserats. Kritikerna verkar inte ha beaktat den viktiga kopplingen mellan ungdomars hälsa och deras prestationer. Istället för att hjälpa ungdomar att må bättre, så de kan prestera mer och uppnå målen, blir de pressade. De som ändå presterar riskerar att bli utbrända innan de nått myndighetsåldern.
Livskunskap är ett ämne som vissa skolor inför, men de är få. Det är ett ämne där ungdomarna får bygga upp sin självkänsla, sin samarbetsförmåga och lär sig ta kontrollen över sitt eget liv. Det förebygger maktlösheten som vi ser speglas i den höga ungdomsarbetslösheten.
Att kalla ett sådant ämne flummigt är för mig främmande, när det gör sådan stor skillnad och ger tillbaka till skolor, lärare och samhället mer än vad de investerat. Livskunskap är ett ämne som ger ungdomar verktyg att verkligen våga, vilja och kunna. Förebyggande arbete må se ut att inte göra skillnad till en början, men det är just därför det är förebyggande. Det förebygger problemen till stor del och avsaknaden av ungdomsbrottslighet, drogproblem och till och med en ökad genomströmning i gymnasiet är resultat som är starkt kopplade till ungdomars självkänsla och självförtroende. Jämlikhet och respekten människor emellan är kritisk i just den unga åldern då folket formas.

En ungdom vill vara tusen gånger starkare, men utan rätt verktyg är det stressen, pressen som gör att de skapar tricken. Trick som är kortsiktiga och ofta självdestruktiva och utan den långsiktiga förändringen kan det resultera i maktlöshet. De kände att de försökte, men det hjälpte inte. Att som politiker bortse från den nämnda kopplingen av självkänslan och prestationer genom att motarbeta ett sådant ämne är att vara ignorant.
En bilreklam har i så fall förstått mer, med en slogan som "utan hjärta är vi bara maskiner". Det är maskiner som de nya skolreformerna, de högre kraven, vill bygga. Det är maskiner som kommer att bli ömtåliga och snabbt gå sönder, men inte kunna bytas ut.
Att göra ungdomar tusen gånger starkare genom att stärka de själva och ge de femtio minuter i veckan att arbeta för att bli trygga i sig själv och i gruppen gör människor till så mycket mer. Men det kanske är på modet att vara hård och hjärtlös och det är en trend vi lär ser konsekvenserna av snabbare än vi tror.