Norrbotten som näringslivsregion har verkligen förändrats under de senaste decennierna. Borta är bilden av ett bidragstörstande län som stod och väntade på nästa Norrbottenspaket. I stället sjuder länet av tillväxt och framtidstro. Stora delar av det norrbottniska näringslivet hävdar sig väl i den globala konkurrensen, och agerar också på världsmarknaden.
Investeringsbesluten duggar tätt i Norrbotten. Bara under de kommande åren beräknas mer än tvåhundra miljarder kronor investeras i länet. Det handlar bland annat om investeringar inom gruvnäringen, inom industrin, inom vindkraftssektorn, inom rymdindustrin och inom besöksnäringen.
Den stora tillväxt vi ser i länet ställer självklart också stora krav på investeringar i infrastruktur och samhälle. Näringslivsutveckling och samhällsutveckling går hand i hand. Ta bara Kiruna stadsflytt som exempel. För att kunna fortsätta expansionen inom gruvnäringen måste hela staden flyttas. För att klara sådana samhällsomdaningar krävs att politik och näringsliv går i takt med varandra, och att båda parter tar det ansvar som krävs för att klara utmaningarna.
Även i vår del av länet sjuder det av tillväxt och utveckling. Nya näringar växer sig starkare. De traditionella basnäringarna kompletteras med nya näringar vilket ger en dynamik till samhällsutvecklingen. I Piteå blir detta särskilt påtagligt i och med att de kreativa näringarna växer sig allt starkare, och ger nya möjligheter till utkomst för duktiga entreprenörer. Men även de ”gamla” basnäringarna utvecklar sina verksamheter. Ska man klara av den internationella konkurrensen måste man ligga i absolut framkant av utvecklingen.
I den tid av tillväxt som Norrbotten befinner sig i får vi inte glömma att alla näringar behövs. Myten om basindustrin inte längre behövs måste en gång för alla krossas. Likaså myten om att basindustrin inte är en framtidsbransch. Det är fortfarande så att basindustrin är basen för det norrbottniska näringslivet. Mycket av den forskning och utbildning som bedrivs vid Luleå Tekniska Universitet är kopplad till stål-, skogs- och gruvindustrin. Många norrbottniska företag är också knutna till dessa industrier och har större delen av sin utkomst därifrån.
Den tillväxt som vi ser i Norrbotten idag, med den höga bruttoregionalprodukten per invånare som resultat, är till större delen en effekt av privata investeringar i vår region. Det är inte längre staten och de statliga företagen som står för investeringarna i vår landsända. Mycket av det kapital som investeras i länet är dessutom internationellt. Detta visar verkligen på den attraktionskraft som länet har i dag.
Om tillväxten i Norrbotten ska fortsätta krävs att staten också tar sitt ansvar för att ge länets näringsliv de absolut bästa förutsättningar som finns. Här är investeringarna i fungerande transporter ett typexempel. Byggandet av Norrbotniabanan är en nyckel till den framtida tillväxten. Ska norrbottniska företag kunna konkurrera på världsmarknaden måste transportsystemen verkligen fungera. En upprustning av stambanan är också absolut nödvändig. Besked om statliga investeringar för att säkra transportnätet får inte dra ut på tiden.
Sverige behöver Norrbottens tillväxt, och staten måste då också ta ansvar för att det norrbottniska näringslivet ska kunna fortsätta blomstra. Man kan tyvärr bara konstatera att det idag görs alltför litet från regeringshåll. Man verkar förlita sig på att allt ska lösa sig självt. Men det gör det inte. Man kan undra när regeringen ska inse det.